Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
277
Beträffande röstskalan, som i utskottets förslag var
limiterad inom sex röster, ville professor Geijer icke gfi längre
än till dubbel rösträtt, hvaremot han ansåg bland
qvalifikatio-nerna böra bestämmas, jemte god kristendomskunskap,
minimum af det i folkskolan fordrade kunskapsmått
Den största uppmärksamhet så väl inom som utom
riksdagen tillvunno sig de reservationer, som afgifvits af grefve
C. G. Spens och kontraktsprosten Hallström, hvilka begge
räknades till de mera frisinnade, hvar inom sitt stånd. Den
senares reservation var en utförlig och djuptänkt statsrättslig
afhandling, väl värd att begrundas, ehvad man hyllade mera
demokratiska eller mera konservativa åsigter. Hans totalomdöme
om utskottets förslag kunde anses innefattadt i följande period
af reservationen: »Antingen misstager jag mig, eller har den
politiska klokheten icke tryckt sitt insegel på det
representationsförslag, som efter främmande mönster uppdukas för en
nation i belt olika belägenhet och visst icke hvarken så
politiskt eller så harmoniskt inom sig utbildad, att den pä jemna
skuldror skulle bära den ansvarsfulla bördan af en allmän
lika representationsrätt.»
Efter allvarliga öfverläggningar inom stånden och
förnyade återremisser blef konstitutionsutskottets omförmälda
förslag, i anledning af ståndens skiljaktiga beslut, föremål för
förstärkt konstitutionsutskotts behandling, hvarvid det
förklarades hvilande till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag
med den ringa majoriteten af 44 röster emot 35. Det var
sålunda icke öfverraskande, att förslaget vid den slutliga
behandlingen (den 28 aug. 1844) föll genom tvenne stånds,
ridderskapets ocli adelns samt presteståndets, afslag.
’) Enär folkskolorna först flera år senare allmännare blefvo ordnade, är
det svårt att inse, huru eller med hvad slags intyg menige man af
dåvarande generation vid valförrättningarna skulle ha kunnat
legitimera sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
