Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294
i riksdagsförhandlingarna, dessa skulle äfventyra sin
välsignelse.
I afseende å valsättet kunna alla de från och med år
1840 afgifna reformförslagen indelas i två hufvudgrupper,
nemligen l:o de som hufvudsakligen grundade representationen
på samfälda eller allmänna val, ocli 2:o de som uteslutande
eller hufvudsakligen grundade den på klassval. Till den se-
o
nare gruppen voro att hänföra Cederschiölds, Åkermans,
Lagerhjelms och von Hartmansdorffs äfvensom grefve
Lager-bjelkes och medreservanters förslag. Af dessa var det
sistnämnda ovedersägligen i sak det följdriktigaste och i form
det enklaste. Af de förslag, som tillhörde den förra gruppen,
voro förnämligast 1840 års konstitutionsutskotts och hr
Billströms genomträngda af demokratisk anda. I sjelfva verket
var likväl hvarken i dessa eller i de med dem förvandtskap
egande förslagen af Danckwardt, Ekholm och Bengt
Gudmundsson grundsatsen af samfälda val fullständigt genomförd,
enär de alla berättigade städerna att särskildt välja ett visst
antal riksdagsmän. Derförutom stadgades genom dessa en
graderad röstberäkning på sådant sätt, att måttstocken för
åtnjutandet af fulla medborgerliga rättigheter blef motsvarande
den besutna allmogens ekonomiska ställning i allmänhet, eller
med andra ord, att graderingen genom minskad röstberäkning
skulle gälla dem, som befunne sig nedanför sagda
besutenhets-grad, men icke gifva någon öfvervigt åt de högre
förmögen-hetsvilkoren. Derigenom var det uppenbart, att den
medborgareklass, som förut utgjorde det gamla bondeståndet, skulle genom
de samfälda valen å landet fä en afgjord öfvervigt, och då, enligt
en af hufvudgrunderna för de fem sistnämnda förslagen, det
tillkom den s. k. första eller yngre kammaren att välja den
andra eller äldre, var det äfven ögonskenligt, att denna
medborgareklass skulle, eller åtminstone lätt kunde, blifva
förherskande i begge kamrarne. Hvilken medborgareklass som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
