Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 3 - Alfred Jensen, Maxim Gorkij
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i hans författareskap, utan beror ock på hans personlighet och skiftande öden.,
Hans egentliga namn är Aleksej Maximovitj Pjesjkov, men han antog märket
Gorkij (bitter) just med hänsyftning på sin dystra, föräldralösa barndom och
pröfningsrika ungdom. Såsom handtvärkslärling, grofarbetare och “luffare“
slet han länge ondt, tills hans litterära talang upptäcktes, och äfven sedan
han genom sina skrifter fått en ekonomiskt sorglös tillvaro, har ett svårt
bröstlidande i förening med alla förföljelser från polisens sida gjort lifvet
ganska bittert för honom. De, som önska veta något närmare om hans lif
och diktning, kunna finna åtskilligt material dels i min uppsats om Gorkij i
“Varia“ 1902, dels i en liten förträfflig skrift af Algot Ruhe: “Maxim Gorkij,
upprorsmannen, en lefnads- och karaktärsbild“ (femte häftet af serien “Fria
ord“).
Gorkijs oroliga, af både tvång och en inre lust förestafvade vandringslif
i det stora Ryssland gaf honom emellertid rikt stoff för iakttagelser, lärde
honom att älska naturen och öppnade hans ögon för det myckna
samhällselände, som ännu råder i Ryssland. Många ryska författare, t. ex. den gamle
Tolstoj, hafva gjort djupare och mer objektiva samhälls- och människostudier
än Gorkij, men ingen har med mer förstående än han studerat just det
rörliga element på samhällets botten, som samlar sig i förstädernas krogar och
stryker omkring på landsvägarne utan bestämdt yrke och utan lust att
förtjäna sitt bröd genom hederligt arbete. Och Gorkijs litterära förtjänst och
originalitet ligger just däri, att han med en naturlig gladlynthet och s. k.
galghumor betraktar och ritar af sina forna olyckskamrater utan att försköna
dem eller ens ömka dem. Ja, för att väcka sina slöa, fega landsmän, som
ännu stå under den andliga lifegenskapens bann, till själfständighet och frihet,
gör han ingen hemlighet af sin sympati med dessa arma “urspårade“
människor, som i all sin förnedring dock ha mod att vara ärliga mot sig själfva
och som våga trotsa det samhälle, hvarur de utstötts.
Gorkijs litterära styrka ligger i den enkla berättelsen, i den skissartade
framställningen af sina “barfotingars“ skumma värld, och här lyckas han
skapa mycket karaktäristiska figurer, som än locka läsaren till löje än tvinga
till afsky öfver samhällets fördärf. Gorkij blir därigenom något ensidig, och
där han försöker skildra andra sidor af samhället — t. ex. den vanliga
borgareklassen, förefaller han ej alltid äkta eller naturlig. Och då han gripit
sig an med större romaner, t. ex. Foma Gardjejeff, har det konstnärliga
resultatet blifvit mindre godt. Äfven som författare af skådespel har han gjort
sig känd, till och med i Sverige; men dramatiker är Gorkij icke, och om
hans stycken ändå haft framgång, beror detta dels på det säregna innehållet,
dels på Gorkijs mästerliga förmåga att färglägga sina karaktärslösa karaktärer
“ur djupet“.
Gorkijs ensidiga kännedom af lifvet gör, att han ofta väljer råa, vidriga
ämnen; men han framställer ej det råa för dess egen skull, utan för att låta
sina stackars landsmän se sig själfva i denna spegel af elände, brott och
laster. Dessutom har han den oskattbara förmågan att sprida humorns
försonande och förskönande skimmer öfver dessa mörka lifsbilder, och läser
man hans berättelser med omsorg, skall man lätt finna, hurusom Gorkij,
trotsets och upprorsandens skald, i grund och botten är en barnslig, vek
natur, som har den lyriske skaldens fina känslighet och som alltjämt trängtar
efter något bättre, efter sol och ljus och ädel frihet.
Och just därutinnan ligger Gorkijs offentliga betydelse för Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
