- Project Runeberg -  Folkbildningsarbetet särskilt med hänsyn till skönhetssinnets odling /
10

(1906) [MARC] [MARC] Author: Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1:a FOLKBILDNINGARBETET I ALLMÄNHET

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10 FOLKBILDNINGSARBETET

Vid bedömandet af det nutida svenska lynnet måste
man emellertid minnas att det alltjämt är — och än mer
varit jordägarlynnet. Och detta betyder med nödvändighet
ett konservativt.

Den tillbakahållande makten i detta lynne motvägdes
under storhetstiden genom kraftspänningen för stora mål.

Men saknas sådana mål för folkets samling utåt, och
hämma lagarna — hos oss främst de kommunala och
politiska rösträttslagarne — kraftutvecklingen inåt, då kommer
helt naturligt inom ett folk af jordägare den
samhälls-bevarande viljan att ta råda på den nydanande. Så har
äfven skett hos oss. Hvarje medel för rörelse ansågs på
1890-talet lika farligt som i adertonhundratalets början den

priset! I samband därmed påpekades den svenska dogmatismen i
fråga om vetenskapligheten, där man prisar flitvärdena men afvisar
det »djärfva och nya», som just hos Arrhenius skrämde vederbörande.
Bergman påminner ock, huru redan Wallin afvisades som docent,
emedan han ej kunde förete tillräckligt »tryck»; huru Wieselgren
sökte professur men hade allt för »djärfva och nya» idéer; huru
Wikner utestängdes, faktiskt emedan han ej var nog boströmian
— ehuru det kallades »ej nog beläsen» — o. s. v.

Om allt slags akademier behöfver man endast påminna — de
äro så lika öfverallt! Jag vill emellertid medge att äfven i utlandet
finner man, att »flitvärden» af »vederbörande» skattas mest. Vi hafva
Darwinismens början i friskt minne. Man minnes också att Harvey’s
teori om blodomloppet icke erkändes af en enda läkare öfver 40 års
ålder! Men betecknande för små land är, att utlandet först måste I
tala om, att en vetenskapsman är stor, för att man i hemlandet skall
töras tro det! Och Sverige visar sig i det fallet som ett mycket
litet land!

På grund af denna benägenhet att »låta udda vara jämt» tåla vi
alltjämt det tomma ordens- och titelväsen, som illa anstår folkets
högburenhet.

En skämtare framställde en gång svenskens tillvaro, ända från
födelsen — i ett kungl, sällskaps barnbördshem — skolgången under
en kungl, direktions ledning och studieåren vid ett kungl, universitet,
tills han hamnar i ett kungl, ämbetsverk och viges af en kungl,
hofpredikant. Han lånar sedan böcker på kungl, biblioteket, hör
föredrag i kungl, vetenskapsakademien och konserter i kungl, musikaliska
akademien, fäktar i kungl, gymnastiska centralinstitutet och hinner få
kungl. Vasaorden innan han dör på kungl. Serafimerlasarettet!

Men saken i sig själf är ej skämtsam. Ett folk, som, i små
ting, låter lögnerna lefva, har nämligen icke lidelse nog för sanningen
i de stora afgörandena.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:29:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/folkbildn/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free