Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1:a FOLKBILDNINGARBETET I ALLMÄNHET
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
FOLKBILDNINGSARBETET
detta gör ingenting. Föreläsaren har fått sin inkomst och
åhörarne sin (sof)timme!
Allra minst inom folkrörelsen borde emellertid
professor Hjärnes infall — »att man i Sverige anses som
pojke till femtio år och sedan som gubbe» — få besannas.
De yppersta krafterna — i hvilken åldersklass och
meningsgrupp de än finnas — äro de behöfliga. Men de i detta
fall yppersta krafterna äro icke alltid de lärdaste männen
och kvinnorna. De yppersta äro de, i ordets bästa mening,
folkliga, de, som inse, hvad folket behöfver, och huru detta
bör gifvas, och som förstå att lämpa medlen efter målet.
Detta är icke, att folkbildningen skall bli tal- och
tidnings-bildning utan sak- och tonbildning.
Villkoren härför ämnar jag annorstädes påpeka.
Här vill jag endast betona, att den brist på
kultur-odling, som yttrar sig i den svenska ungdomens sätt att
bruka orden »gubbe» eller »gumma» om hvar man eller
kvinna, som nalkas femtiotalet — en råhet otänkbar hos
den kulturodlade, som räknar åren ej efter kalender- men
kraftmått — har sin motsvarighet i de äldres tal om
»omogenhet» och »grönhet», så fort någon yttring af ungdomlighet
misshagar dem.
Detta gör, att just de unga, som mest likna gamlingar,
komma längst. Och ingen bör missunna dem detta, ifall
de endast komma på sin plats. Samhället behöfver många
organ. Det sorgliga är endast att den, som passar till fot,
blir satt till hufvud.
Hufvudets ställning inom folkbildningsrörelsen bör den
ungdom äga, som — hvad klass den tillhör — vill ge
uttryck åt vårt folklynnes ungdomliga drag, framför allt
skaparlusten. Öfverallt måste ändamålet bli att göra
folkbildningen lifsduglig och tidsenlig. Men detta sker icke,
ifall ej ställningen till arbetarfrågan göres fullt klar, så att
folkbildningen lika litet tar till mål att bekämpa socialismen
som att sprida den. Tvärtom måste denna rörelses
synpunkter och önskemål allsidigt belysas såväl från dess egen
som från motsidans synpunkt. Så länge en del bokstugor
och föreläsningsföreningar framför allt anse sig böra verka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
