Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1:a FOLKBILDNINGARBETET I ALLMÄNHET
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 FOLKBILDNINGSARBETET
tidens folkbildningsarbete skall göra detsamma. Folket
måste börja fordra, att föredragen genom språkets färg och
form skola tilltala skönhetssinnet; att de genom väckelser
till personliga afgörelser odla sanningssinnet; att de inom
alla områden egga till själfverksamhet!
Och månne ej äfven flera ypperliga föreläsare i dessa
afseenden äro mycket långt ifrån målet? Särskildt ha de
flesta — i bokstaf lig eller bildlik mening — ej nid. att på
formen nedlägga den möda, som fordras för att bli verkligt
väckande.
Stadsbon kan ju ej ens landsbygdens språk. Ja, man
har i Sverige gått i motsatt riktning mot en sund
språkutveckling, när man som »underhållning» upptagit
bondvisor och bondhistorier på landsmål, men försummat att i
språket själf inarbeta den skatt af uttrycksfulla ord, målande
liknelser, innehållsrika ordspråk, som ännu ge färgstyrka åt
allmogens språk. Visserligen har
folkskolelärarseminarie-borsten farit fram öfver denna ordskatt såsom det lutherska
kalkrappningsnitet for fram öfver medeltidens kyrkmålningar!
Men olyckan kunde ännu hjälpas, ifall sträfvan blef att lära
att tala högsvenska men att i denna för allas bruk, inarbeta
den värdefulla delen af den folkliga språkskatten! Nu sitta
t. ex. herrar stockholmare och jaga »danicismer» utan att
veta, att dessa ofta oersättliga språkliga uttryck alltjämt äro
skånska eller sydsvenska!
Lika orimligt är det, att man nu håller jakt på ofta
oumbärliga, med vårt språk genast sammanväxande lån från
grannlanden, medan man tål det myckna — och ofta
onödiga — utländska lånegodset. Sålunda har man nu infört
ordet trist — medan vårt folkspråk har goda ord — t. ex.
söckent — för det i vårt vinterland ofta förnumna intryck,
det ordet tecknar. Det påstås ju, att allmogen brukar
endast 3—4,000 ord, när den högst bildade brukar 15—
20,000. Men om allmogen har en liten begreppskrets, så
har den i stället bättre bevarat skiftningarna inom denna,
medan de bildade inom sin stora begreppskrets tappat bort
dessa. Med hvilka tunga sammansättningar rör sig t. ex.
ej högsvenskan, emedan den lagt bort det urgamla ordet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
