Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2:a FOLKET OCH KONSEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKET OCH KONSTEN 93
i Sverige ofta hörda påståendet, att om folket får smak för
litteratur och konst, kommer det att bli ohågadt för och
odugligt i sitt arbete.
Danmark hade redan efter sina olyckor i 1800-talets
början grundat sina folkskolor: i midten af århundradet
började folkhögskolan, diktaren Buchers »folkväckelse», och
efter nederlaget på 1864 togo dessa skolor, i hvilka
Grundtvigs ande lefde, en utomordentlig fart. En rik
»skollärar-litteratur» har allmänliggjort kunskapen eller i fostrande syfte
skildrat folklifvet. De voro fria från all lärd
bildningsslentrian, afpassade efter folkets — som barnets — behof af
väckelse för känslan i första, kunskapshågen i andra
rummet. De blefvo sålunda väckta till fortsatt själfbildning, och
det är så, den danska allmogen nått den allmänbildning, som
gjort den danske bonden till föregångsman såväl i fråga om
andelssystemet som småbruket. Med en snabbhet och
sakkunskap, som inget annat folk i Europa, förstod det danska
att på 1870-talet lägga om hela sin produktion liksom att
på sina förhållanden tillämpa det intensiva jordbrukets
grundtankar. Och det är till Danmark, svenskar nu sändas med
statsanslag för att i detta fall lära!
Det är samma kultur, som gör att socialismen i
Danmark gått fram med en styrka och säkerhet som lämnar den
öfriga norden långt efter sig; som t. ex. gjorde det möjligt,
-att man under den stora arbetarstriden i slutet af 1890-talet
såg 50,000 arbetslösa, som bevarade den bästa ordning
under månader, som ej på krogen men i föreläsningssalen
afvaktade stridens utgång och genom denna sin hållning
just medverkade till utgången! En sådan allmän kultur får
den följden, att ett folk allt mer mister af den råa kraft,
som behöfves, om det skall vidga sig utåt, men att det i
stället fördjupar sig inåt. Och sålunda vinner det
enhetlighet och intensitet i sin andliga som i sin materiella kultur.
Månne någon annan nordbo än just en dansk skulle
kunnat skrifva den »Trädstudie» af hvilken här nedan några
brottstycken meddelas; se här några utdrag:
––––_ Borta vid hörnet af gatan står en hög,
gammal kastanje: den skälfver inte, den håller sig, trots blåsten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
