Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 3:e SVERIGE OCH ODLINGEN AF SKÖNHETSSINNET
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I.
Först i tiden, liksom främst i ingripande betydelse med
afseende å sträfvan att i Sverige närma folket till
konsten, står Stockholms arbetareinstitut. Själfva
föreläsningssalen där gör redan — genom såväl konstruktion som
dekorering — det harmoniska och färgglada intryck, öfver
hvilket arbetare själfva ofta uttalat sin förnöjelse.
Genom sina skioptikonbilder — bland hvilka
arkitektoniska och skulpturala mästerverk m. m. förekomma —
liksom genom sina söndagliga folkkonserter har
arbetareinstitutet äfven verkat ej blott för folkets allmänbildning
utan äfven för utvecklingen af dess estetiska känsla. Och
slutligen har arbetareinstitutet två gånger upplåtits till
utställningslokal för ett, under medverkan af konstnärer
ordnadt, enkelt rum.
Saken kom på tal med anledning af den samma vår
utgifna Verdandiskriften »Skönhet för alla» — som snart
följdes af Heimdalsskriften Konsten och skolan.
Förslagsställarna voro den förstnämnda skriftens författarinna samt
målaren Richard Berg och hans hustru, som åtogo sig den
egentliga mödan för det hela.
Det första af dessa rum ordnades 1899 på våren, i
syfte att visa huru man äfven i ett helt vanligt rum, i trots
af fula tapeter och med redan befintliga föremål, skulle
kunna åstadkomma ett vackert intryck. Efter de ledsamma
brungula tapeterna måste således möbelfärgen bestämmas
till djupt blågrön. Ett enkelt mönster — en grön bladkrans —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 02:29:45 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/folkbildn/0151.html
