Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3:e SVERIGE OCH ODLINGEN AF SKÖNHETSSINNET
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGE OCH ODLINGEN AF SKÖNHETSSINNET 157
dier. Om en resande teatertrupp — t. ex. den under Knut
Lindroths intelligenta ledning — på de platser, där
förhållandena omöjliggöra en verklig feafer-föreställning istället
läste upp dramer med rollfördelning vore detta en
ersättning för teatern. Och under lämplig ledning kunde sådana
»teatersällskap» af amatörer bildas i hvarje folkrikare
landsbygd.
Men först och sist och främst är det af vikt att sprida
billiga upplagor af landets bästa nyare och äldre diktare.
I Hamburg 1903 bildades Deutsche Dichter
Gedächt-niss Stiftung för att återge det tyska folket dess diktare,
dels genom att skänka diktarnes samlade verk — bundna
i dermatoidband — till folkbiblioteken i byar och småskolor,
dels föranstalta urval af de yppersta alstren inom
litteraturen i billiga, behagligt utstyrda småböcker.
Det senare är tvifvelsutan betydelsefullare än det förra.
Då kunna de läsas i familjekretsen, då kan hvar lärjunge i
skolan, i folkhögskolan skaffa sig sin, och då göras de äfven
till egendom i andlig mening, något %om endast sker fullt
med den bok, som är ens egen och kan följa en ut i skog
och mark.
Och slutligen borde diktarmorden i skolorna —
hvarunder de rad för rad sönderdelas och omtuggas — vid laglig
påföljd bli förbjudna 1 Lärarnas plikt är att före diktens
uppläsning förklara de ord, som behöfva förklaras; sedan
läsa upp den väl och därefter tiga. Till låsöfningar böra
endast brukas författare af lägre rang än de äkta diktarna1.
1 Ingen del af Europa torde i den grad vittna om hvad ett hos
folket själft omedelbart lefvande bildningsbehof kan ästadkomma som
Island. Här har den gamla " saga "-kärleken f ortlefvat oafbruten intill
nu. Där utkommer, förhållandevis efter folkmängden, 25 gånger mera
i tryck än hos någon af de stora och mest läsande nationerna. På
Island utges inte mindre än 18 tidningar och 12 tidskrifter,
frånräknadt 7 isländska tidningar och 2 isländska tidskrifter, som utkomma
i de isländska kolonierna i Amerika, men köpas och läsas också på
Island. Årligen utkomma flera nya böcker i upplagor från 1000—
2,000 och däröfver; det skulle motsvara upplagor på 50,000 i t. ex.
Norge. Utom de fyra amtsbiblioteken, ett i hvarje amt, finnas en
mängd sockenbibliotek, läsekretsar o. s. v. Som ett egendomligt drag
förtjänar framhållas, att man i de mest aflägsna fjällbygder på Island
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
