- Project Runeberg -  Folkbildningsarbetet särskilt med hänsyn till skönhetssinnets odling /
158

(1906) [MARC] [MARC] Author: Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3:e SVERIGE OCH ODLINGEN AF SKÖNHETSSINNET

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

158 FOLKBILDNINGSARBETET

Att som i Danmark sjunga en hel dikt till slut —
ej som oftast i Sverige endast den första och sista versen
— är äfven af betydelse för helhetsintrycket.

Att musiken i en ännu oanad grad måste komma till
landsbygdens liksom till stadens arbetare, är det främsta
villkoret för skönhetssinnets odling. Hvilka strömmar af
glädje skulle ej sålunda komma vårt musikkära folk till del.
Med hvilken begärlighet tillfällena omfattas, visar sig i
Göteborgs nya vackra konserthus, där vissa platser vissa dagar
endast kosta femtio öre, och vecka efter vecka hela vintern
fyllas. Man har där ännu ej nått så långt som Genève,
där stadens konsertsal icke uthyres annat än mot villkor, att
priset för platserna på andra galleriet ej sättes högre än 50
centimes1, och där denna anordning i hög grad utvecklat
musikbehofvet och musikförståelsen inom de breda lagren.

Att bruka mindre medel till föredrag och mer till
musik vore en god utväg för folkbildningsföreningar att nå
sitt mål: bildningen. Redan hellenerna visste, att det var
musiken, som »gaf själ åt vilddjur, lif åt stenar»!

Och slutligen är det af vikt, att skönhetssynpunkten
mera beaktas i fråga om den kroppsliga uppfostran. Vi
svenskar ha med rätt varit stolta öfver vår gymnastik, men
den har bedrifvits med en ensidighet, till hvilken först på
senare år dels idrotter, dels de fria lekarna, folkdanserna och
nu slutligen sånglekarna och sångdanserna börjat bilda
en motvikt. Alla de gamla folkvisorna voro ju afsedda att
sjungas till dans. Och nu ha genom fru Hulda Garling
från Färöarne — där de ända sedan medeltiden fortlefvat —
sångdanserna åter kommit till heders. De gåfvo, som man
betonat, ej endast fröjd åt de yngres som äldres
sällskapslif, nej, de voro äfven ungdomens fostrare i de dygder
visorna prisade: mod och trohet, ridderlighet och heder.

kan träffa bönder, utan någon skolbildning, som låsa norska, svenska,
danska, tyska och engelska tidskrifter. Af mera betydande utländska
verk, som finnas öfversatta till islandska, ma nämnas Tegnérs »Frithiofs
saga», som är synnerligen populär och sjunges i hvarje hem, och en
mängd andra, äldre och nyare diktares verk. I hvilka hem i Sverige
sjunges väl nu Frithiofs saga om vinterkvällarna?!?
1 Ungefär 37 öre.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:16:58 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/folkbildn/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free