Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3:e SVERIGE OCH ODLINGEN AF SKÖNHETSSINNET
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGE OCH ODLINGEN AF SKÖNHETSSINNET 183
Inom folkbildningsrörelsen har — som redan i företalet
påpekades — ingen viktigare tanke framkommit än denna
om sådana Folkets Hus, som icke tillfälligt upplätes eller
uthyrdes för en enskild underhållningsafton, utan stode ljusa
och varma hvarje vinterafton; som genom byggnadsstil och
utsmyckning blefve föredömen i smakfulla anordningar och
sålunda uppfostringsmedel äfven för skönhetssinnet, dit
bokhyllorna och tidningarna lockade den enskilde, men som
dessemellan samlade bygdens folk ena gången till ett
politiskt möte eller föredrag; den andra till ett föredrag om
nykterhet eller landtbruk; den tredje till en diktar-,
konst-eller musikafton; den fjärde till dans och lekar o. s. v.
Redan 18961 hade Mauritz Hellberg planen färdig till
dessa vackra Folkets Hus, som hvarje vinterafton skulle
utöfva sitt skönhets- och bildningssinnet fostrande inflytande.
Ty det finnes mångfaldiga hem på landsbygden, där man
ej menar sig >ha råd att hålla en tidning; dit en bok ej
hittar; där man sofver bort hvardagskvällen, spelar och super
bort helgdagsaftonen. Funnes däremot ett sådant Folkets Hus
med värme och ljus, böcker och tidningar, då skulle
åtminstone i de mera tätt befolkade bygderna, de, som
vinterkvällarna »breda sin stjärniga karta ut», allt detta bli
annorlunda. Vid hvarje sådan eld, som tindrar ut i mörkret,
sitter nu kanske någon med en sugande skönhetslängtan —
en längtan, som nu ofta utlöses endast genom ruset — och
att denna längtan släktled efter släktled blifvit förspilld, är vårt
största och farligaste slöseri. Denna längtan skulle kunna
tillfredsställas, bildningshungern mättas, genom att i bygdens
1 Se min då i Vintergatan tryckta uppsats Kulturodling, dar jag
påpekade hans tanke. Hvad ett Folkets Hus i en stad verkar, visar
sig af denna redogörelse på det i Stockholm för 1905. Där hade det
året hållits: 2,348 fackliga möten, 598 sträjk- och lockoutmöten, 441
sjukkassemöten, 364 styrelse- och uppbördsmöten, 351
nykterhetsmöten, 248 politiska möten, 83 konserter och faster, 76
diskussionsöfningar, 72 kooperativa möten, 61 samkväm, 56 sångöfningar, 52
biograf föreställningar, 51 schackspelsöfningar, 48 idrottsmöten o. s. v.
Till och med religiösa möten ha hållits, 2 st. Tillsammans ha
afhållits 4,917 möten, som beräknas ha varit besökta af tillsammans
omkring 429,160 personer (!!).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
