Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3:e SVERIGE OCH ODLINGEN AF SKÖNHETSSINNET
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198 FOLKBILDNINGSARBETET
dustristädema människorna nu omges af en
öfversvämmande fulhet genom de långa raderna burartade
boningshus, genom reklamväsendet, som vill väcka
uppmärksamheten icke genom skönheten utan genom det påfallande;
genom det dåliga mångfaldigandet af dåliga förebilder,
genom de för det mesta utan hänsyn till yttre utseende
genomförda industribyggnaderna, kort sagdt, det virrvarr af
nödvändighetsinrättningar i ful form, som synes helt och hållet
vilja förkväfva den goda smaken.
»Men», fortsätter han, »dessa fulheter äro likväl vid
närmare betraktande endast skenbart nödvändiga. En på
samma gång konstnärligt och tekniskt erfaren förvaltning
kunde mycket väl och utan större kostnader sörja för att
också en storstad kunde bli en målerisk stadsbild, en
konstnärligt uppfostrad generation kunde afvärja allt, som sårai
en fin känsla eller god smak . . .
När verklig naturkänsla, verkligt konstförstånd, plastiskt
tänkande, rum- och formframställning, färgsinne, med ett
ord äkta skönhetssinne blir släktets egendom, då skall
Verklighetens estetiserande’ ej vara en dröm, då skall
människan målmedvetet omvandla det moderna lifvets fulhet. ..»
Och hvar dag medför nya vittnesbörd i detta fall.
Medan t. ex. våra järnvägsvagnar fått behålla sin
ursprungliga fulhet, har under det nyvaknade skönhetssinnets
inflytande en automobilfabrik redan anmodat en konstnär att
söka ge det nya samfärdselmedlet en skönhetssinnet
tilltalande gestalt. Och man kan vara viss, att allt oftare
komma nya uppfinningar att födas med skönhetens
adelsmärke i stället för att, som fallet varit under 1800-talet,
framträda med den trälföddes skumma uppsyn. Medan
t. ex. ännu på 1870-talet en så skönhetsälskande man som
min far på mina utbrott af harm öfver ödeläggelsen af
någon naturskönhet genom järnvägar o. d. kunde svara, att
allmängagnet ju måste gå före skönheten, börjar man nu
inse, att skönheten äfven är allmängagn och måste vårdas
som sådant. Nu lyssnar man med stor uppmärksamhet till
ett sådant föredrag, som tysken professor Conwentz nyligen
höll i Stockholm om de faror, som hota det naturliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
