- Project Runeberg -  Beskrivning av svenska folkdanser / Beskrivning av svenska folkdanser /
170

(2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 2001, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Huppleken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dansas en typ av polska kännetecknande för Floda, den som dansades
allmänt i socknen även vid andra tillfällen. - Polskan kan omväxla med
försteg efter behag.

ANMÄRKNING: Vid uppvisning av Huppleken utan brudpar kan
följande turer lämpligen dansas: l, 2, 3 B, 4, 6 och 7.

UPPLYSNINGAR OM DANSEN
Bröllopsdans från Floda socken i Dalarna, upptecknad av Gustav
Karlson.

»Huppleken» (hopplek) är en mycket gammal dans och kanske
Sveriges enda sockendans. Floda socken, som ligger efter Västra Dalälven, är
en av Dalarnas vackraste socknar, och dess dräkter utmärker sig för den
största färgprakt. På 1600-talet samlades gamla och unga till dansen
på »Norsbron», en stor träbro, där landsvägen går över Flosjöns utlopp
i Västra Dalälven. Till dansen kom kullorna med stora blombuketter,
som de prydde de »grämmaste» gossarna med, och det hände ofta, att
några av dessa blev översållade med blommor. Det dansades bara
Hupplek, fördans och kringeldans. Sedermera byggdes »Norsbron» om
ifrån träbro till stenbro, och »Norsbrodansen» var ett minne blott.
Huppleken var nära att dela samma öde, men togs upp som
bröllopsdans och dansades i många år såsom sådan. Det dansades i åtta, ja
fjorton dygn, bara Hupplek, fördans och kringel, samt kroklek och
polska, som då tillkommit, och ibland gammal vals. Det var
folkmusikens, byaspelmännens och fiolens glansdagar. Ifrån kyrkan kom
brudparen och bröllopsgästerna med fiolspel i täten, och inne i
bröllopsgården väntade välfägnaden, och här hade även spelmannen sin
hedersplats. Efter måltiden bar det med gånglåt av till »Lekstugan».
I flera timmar gick dansen med liv och lust. Så spelades en gånglåt
igen, och alla följer efter för att intaga bröllopsmåltid, då sjunges det
till brudpar och spelman. Gånglåtar, skänklåtar, polskor och
kringel-dansmelodier avlöser varandra. En ny tid kom då alla gamla seder skulle
bort, och då kom farornas stund för folkmusiken. Spelmännen
anlitades ej, och många av dem var gamla och tog sina låtar med i graven.
De unga lärde ej att spela fiol, och i synnerhet ej folkmusik.
Hupp-lekens melodier räddades undan glömskan av riksspelmannen Olof
Tillman, som även mindes dansen och har givit fullständig upplysning

170

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:14:47 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/folkdans/besk/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free