Note: This work was first published in 2001, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skrälåt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
PS
I stora delar av Sverige dansas i turerna 2, 6 och 9 C skrälåtsteg i stället
för springsteg. Vilket som är det ursprungliga är numera svårt att
avgöra, då de få befintliga äldre beskrivningarna tolkas olika av
experterna.
Svenska Ungdomsringens Riksstyrelse har bestämt att
dansbeskrivningen skall vara oförändrad från den tidigare upplagan och hoppas
att fortsatt forskning skall bringa full klarhet i hur den fordom
dansades.
UPPLYSNINGAR OM DANSEN
Någon gång ger musiken namn åt dansen. »Skrälåten» är en kvarnlåt,
enligt Värmlands storspelman, Dan Danielsson. När skörden slog fel
i landskapet var man tvungen att dryga ut brödsäden. När blandsäd
och agnar maldes till mjöl var det som bondpojken med fiolen i
kvarnkammaren fick musiken att ljuda i vemodiga molltoner, och när
mälden var färdig, var också låten - »Skrälåten» - färdig. Dansen, sådan
den här beskrives efter Philochoros uppteckningar, är också en skapelse
i glädjens molltonart. Någon kännedom om dansens ursprung finnes ej,
endast gissningar. Första gången Skrälåten veterligt framfördes var på
Kungl. Operan år 1846 i Fredrik Dahlgrens »Värmlänningarne», inövad
av Anders Selinder. Fröken Lotten Dahlgren, dotter till Fredrik
Dahlgren har till mig, på direkt förfrågan om dansen, betvivlat att hennes
fader, som var en av Värmlands styvaste »Jössehäradsdansare», anmodat
en balettmästare att helt skapa en dans till »Värmlänningarne». Fröken
Dahlgren berättade även att hennes fader skrivit till Värmland efter
en dam som skulle resa ner till Stockholm för att deltaga i dansen vid
premiären. Svarsbrevet var emellertid nekande - »vilket vållade Fredrik
Dahlgren stor oro». Brevet finns bevarat. Några anteckningar om huru
stor del Selinder har i dansen finns ej. En jämförelse mellan Skrälåten
och Huppleken är intressant och styrker även att grunden för Skrälåten
vilar på smådanser, sammanfogade till ett helt, medelst dalsteg. Vid
Bygdeungdomsstämman i Bergen 1928 var det en »Färing» som
bestämt påstod att några äldre personer där hemma dansade en dans
som liknade Skrälåten. De personer, kända och okända, som bidragit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
