- Project Runeberg -  Folkens tro om sina döda /
7

(1874) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

svärmodern icke är möjligt.[1] Men trots denna mera
officiela misstämning är brölloppet, liksom barnets
välkomnande vid dess inträde i verlden samt dess
upptagande såsom människa och som mogen
medlem af samhället, en glädjens fest, vid hvilken man
hoppfullt skådar fram mot kommande dagar.

Men det finnes ett afbrott i det hvardagliga
lifvets gång, vid hvilket folken i allmänhet känna
sorg och icke glädje, ty vid detta varder hoppet
lätteligen ovisst, blicken mot framtiden höljes af
mörker. Döden gästar de lefvandes boningar och
hemtar där sitt offer, hvilket snart hemfaller åt
förgängelse och slutlig upplösning. Så djupt varder
sällan någon gripen, som när han står vid en
dödsbädd och varsnar, hur det lider mot slutet. Vi stå
där vanmäktiga och kunna icke undgå att känna oss
berörda af den hemlighetsfulla verld, som ligger
bortom detta lifvets gräns. Festen öfver de döda
får härigenom en djupare och en väsentligen olika
karakter. Att en sådan fest verkligen firas — och
festen för de döda är vanligen mera storartad än
alla andra — är härvid det märkligaste; det visar,
att människans ande anande sträcker sig dit ett
dödligt öga aldrig skådat, att människan ännu, när hon
träder i beröring med döden, tror på lifvets seger.


[1] Här liksom i mycket annat har det yttre bruket, sedan den till
grund liggande tankegången förgätits, fått en öfverdrifven och därmed
förvänd form. Hos Kaffrerna finnes t. ex. ett förbud för mågen och
svärmodern att vara tillsammans, ja att ens se på hvarandra. Den
ängsliga samvetsgrannhet med hvilken detta förbud iakttages, är på ett
synnerligen uttrycksfullt sätt i bild framstäldt i Wood’s Natural history
of man, Africa, s. 87. Ur detta arbete äro några af de i det följande
meddelade faktiska uppgifterna äfvensom flere bilder hemtade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 12:37:56 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/folketstro/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free