- Project Runeberg -  Folkens tro om sina döda /
15

(1874) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Skyggheten för den dödes ande och den ovilja,
som den lefvande ofrivilligt hyser mot döden,
medverka till detta liksom till andra bruk. Lifvets
vägar och de dödas böra aldrig sammanfalla. Längst
norrut i Amerika hafva Grönländarna seden att bära
ut den döde genom fönstret, Ojibwa-Indianerna,
Hottentoter, Kaffrer, Siameser hafva samma
obenägenhet att bära ut liket genom porten, utan bryta
de för detta en väg genom väggen eller
inhägnaden. Samma sed fans på Island, äfven om den där
kanske endast undantagsvis utöfvades.

Äfven hos de folk, som hafva en historia och
således få räknas som mer bildade, finna vi samma
föreställning om den dödes orenhet. »Den som
kommer vid en död människa», heter det i den mosaiska
lagen, »han skall vara oren i sju dagar». Mer än
alla andra hade Meder och Perser, sedan bland dem
magismen uppkommit, afsky för den döde. Enligt
deras tro kunde verldens fyra grundelement blifva
orenade genom beröring med de döda; strängt taget
kunde därför liken hvarken brännas eller jordas.
Man sökte en utväg genom att öfverdraga dem med
vax, hvarigenom luften utestängdes, men de
rätttrogna Magerna liksom ännu i dag deras
trosförvanter Guebrerna, lägga ut sina döda i det fria, på det
de må uppätas af himmelens foglar och sålunda åter
uppgå i varelser som ega lif. De efterlefvande
gömma sig i närheten för att se, hvilken del af
kroppen först anfalles af rofdjuren; de tro sig
därefter kunna döma till själens sällhet eller straff. I
Hellas satte man utanför sorgehuset ett kärl med
vatten, på det den, som gick ut för att umgås med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:31:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/folketstro/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free