- Project Runeberg -  Folkens tro om sina döda /
140

(1874) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sig från dem däri, att hon icke är verksam: hon
uppsöker icke sitt rof, utan väntar den dödes
ankomst. Den människa, som kom till Hel, kunde då
icke skylla därpå, att hon blifvit offer för en
öfvervälddigande kraft, utan var skulden hennes egen. Däremot
heter det särskildt om Odin, den högste guden, att
han för sin boning i Vallhall sökte de döda, ja att
han eggade till strid, på det manfallet skulle blifva
stort och därmed hans vinst mycken, ty han
grubblade utan ro därpå, hur han skulle få kämpar nog
i den stora slutliga striden mot de onda makterna.
Vi måste dock härvid ihogkomma, att just i frågan
om de dödas boningar hvilar mycket dunkel öfver
våra fäders tankar.

Ännu in i senaste tid har vårt folk bevarat sin
mytbildande förmåga, och när farsoter härja, gifver,
det åt den dödande sjukdomen gestalten af en män
niska, som går omkring och tager hvad henne
tillkommer. Från pesttiden 1710 och 1711 berättas i
många landsorter sägner om pestqvinnan, storvuxen,
fager, blåklädd, hvars besök i en gård fylde denna
med lik. På en gård i Uppland, så hörde jag en
gång en bonde berätta, hade år 1711 pestqvinnan
kommit, men hon möttes af husets tomte, hvilken
efter en hårdnackad strid tvang henne att gå vidare.
Under den sjuklighet, som innevarande vinter
hemsökt vår hufvudstad, hafva sägnerna om
pestmannen, sådana de fordom förekommo, men med ny
tid-och ortfärg, åter uppdykt ur minnen från tidigare
åldrar.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 12:37:56 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/folketstro/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free