Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - När Svea Rikes Konungar i trenne resor blevo statssocialister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skoparna hade blivit en makt i staten, som ofta trotsade
konungamaktens vilja. Det fanns sålunda dubbel anledning
för Gustav Vasa att tillgripa en reduktion. Därigenom bröt
han kyrkans makt och skaffade kronan ökade inkomster,
men glömde heller inte att taga för sig för egen del vad
han ansåg höra ”Gud, Oss och Sveriges Chrona till”. Själva
reformationen blev honom sålunda ett medel att vinna
påtagliga, rent världsliga syften. Den av kung Gösta
genomförda reduktionen betecknas ännu på prästerligt håll som en
”kyrkoplundring”. Redan på 1527 års riksdag i Västerås
genomdrev han ett beslut, att av omkring 15—16 OOO
hemman, som voro i kyrkans händer, skulle 7000 hemman
indragas till kronan. Några år därefter utfärdade kungen på
egen hand ett kungabrev, varigenom han indrog även
sockenkyrkornas hemman, vilka togos utan ersättning. Enligt Hans
Forssell omfattade denna ”kyrkoplundring” inalles 13 700
hemman, varjämte kronan tog i beslag kyrkornas egendom i
silver, kalkar, ur och helgonbilder m. m., uppgående till
omkring 280000 lod silver eller 560000 marker i penningar (1
mark var under Vasatiden 8 öre, lika med 24 örtugor. I
daler var 3 mark, sedermera 4 mark. Den tidens höga
penningvärde fattas bäst då man vet, att en hel oxe köptes för
334 daler.)
De indragna hemmanen hade inbringat kyrkorna inalles
170000 marker årligen. Då det uppgives att kronans
inkomster vid samma tid ej uppgick till mer än 13 000 marker
om året, förstår man vilken övermakt kyrkan ägde över
staten.
Emellertid må här inskjutas den anmärkningen, att kyrkorna
på många håll i landet behöllo sina jordegendomar. De
under senare åren inom kammarkollegium utförda utredningarna
om den ecklesiastika jorden bekräfta, att en del av våra
större prästboställen tillhört samma kyrkor redan långt före
reformationen. De ha sålunda genom ”arv” övergått från
den katolska till den luterska kyrkan. Man förstod tydligen
pä sina håll att en smula jämka på den stränge kungens
påbud. I ett flertal äldre gåvobrev heter det att givarna
skänkt sin egendom ”under påvedömet” till kyrkorna. Ett
sådant gåvobrev innehar Nors kyrka i Värmland liksom
Nju-runda kyrka i Medelpad, Arbrå kyrka i Hälsingland med flera
kyrkor.
Kari XI och adeln
Den för gestaltningen av nyare tiders
egendomsförhållanden betydelsefullaste av de större reduktionsepokerna i vårt
land är naturligtvis den av Karl XI fullföljda reduktionen
av adelns gods och gårdar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
