Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Solsystemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Planeter [-Med.-avst.-] {+Med.- avst.+} fr. solen, milj. km. [-Omloppstid-] {+Om- lopps- tid+} i dagar [-Diameter (Jorden-] {+Dia- meter (Jor- den+} - 1) Massa
(Jorden = ~ 1) Täthet
(Jorden — 1) Rotations- tid Månar
Merkurius ... 58 88 0.4 0.03 0.6 okänd
Venus 108 225 1 0.8 0 8 » —
Jorden 150 565 1 1 1.0 23 t. 56 m. 1
Mars 228 687 0.5 0 1 0.7 24 t. 37 m. 2
Jupiter 778 4333 11 310 0.2 9 t. 50 m. 9
Saturnus 1426 10759 9 93 0.1 10 t. 14 m. 10.
Uranus 2870 30688 4 15 0.2 omkr. 11 t. 4 ,
Neptunus ... 4196 60181 4 16 0.3 okänd 1
ÅRSTIDERNA
Vårdagjämning 21 mars, sommarsolstånd 21 juni, höstdagjämning 23 sept.,
vintersolstånd 22 december.
Kometerna röra sig oftast i banor, vilka förlöpa från
ofantliga avstånd in mot solen, omkring vilken kometerna beskriva
en mer eller mindre starkt krökt kurva, för att därefter åter
utslungas mot avlägsna rymder; den är då synlig för oss
endast under den korta tid, den befinner sig i solens närhet.
En sådan komet var t. ex. den berömda praktfulla Donatiska
kometen år 1858, vars omloppstid beräknats till omkr. 2 000
år, och den stora Innes’ komet 1910. Några kometer
röra sig i mindre banor med kortare omloppstider. Sådana
periodiska kometer äro t. ex. Enckes komet med 3.3 års
omloppstid, Winneckes med 5.0 års, Fayes med 7.1 års, Brorsens
år 1919 återfunna med 72.1 års och Halleys med 76.1 års
omloppstid. De är alla tämligen små och ljussvaga himlakroppar,
med undantag av Halleys komet, vilken är jämförelsevis
ljusstark.
Slutligen omkretsas solen av en stor mängd meteorsvärmar,
vilka röra sig omkring henne i mer eller mindre långsträckta
banor. När jorden passerar en punkt av sin bana, där denna
korsas av en dylik svärm, uppstår ett mer eller mindre ymnigt
”stjärnfallsregn”, i det ätt de små kropparna vid sitt infallande
i jordatmosfären försättas i häftig glödgning och bliva ly-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
