Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världshushållet och dess problem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tidpunkt för ut* De internationella förbindel* Grundsats för inter*
vecklingens början: sernas natur: nationell ekonomisk
politik (systemets)
namn):
1800-talets senare Världshandelsstater uppstå i a) ”Kontinentalism”
del följd av ägda stora kolonier b) ”Imperialism” som
och av stor export av pro- utvidning av
"natio-duktivt kapital (maskiner) nalismen”.
och varor.
1900-talet Samtidigt tilltagande av in-”Internationalism” som
tressekonflikterna och intres- reaktion mot de tre
segemenskapen, internationa- nästföreg. systemen,
lisering på privatekonomiska,
rättsliga och statliga
områden, kapitalets och
produktionens internationalisering.
R. Kobatsch. 1907.
Skisserad världshushållslära
Någon lära om världshushållet sådant det varit och är
existerade inte i litteraturen före 1914 och torde såvitt känt
fortfarande vara oskriven. Men professorn vid universitetet
i Kiel Bernh. Harms har i sitt stora verk i den av honom
redigerade skriftserien Världshushållets problem, Folkhushåll
och världshushåll, Jena 1912, författat ett utkast till en sådan
lära, utvisande mångfalden och omfattningen av de
kunskaps-grenar, som man skulle vara nödsakad uppta till behandling
för att uttömmande och vederhäftigt kunna klarlägga
världshushållets stora problem. På samma sätt som en arkitekt gör
ritningen till ett byggnadskomplex har förf. här lagt upp
stommen till en lärobyggnad om världshushållet:
Allmän världshushållslära
I. De naturliga grundvalarna för näringslivet på jorden.
1. Jordens fysikaliska beskaffenhet:
Fördelningen av land och vatten. Klimaten.
Jordmånen.
2. Jordens befolkning:
Raserna. Språkområdena. Religionerna.
3. Genom mark och klimat betingad urproduktion ;
olika luftstreck:
De tempererade, tropiska, subtropiska och polara
zonernas näringar.
4. Mineralavlagringarnas områden:
Stenkolen, malmerna m. m.
5. De naturliga trafikgrundvalarna:
Sjö- och flodvågar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
