Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världshushållet och dess problem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verket antagit en sådan omfattning, att man får tala om en
”världs-affärsmarknad” eller ”världstransaktionsgemenskap”
(”Weltverkehrsge-sellschaft”) ? Och finns det nämnvärda internationella överenskommelser
med än,damål att reglera och gynna sådana förbindelser?
Dessa bägge frågor måste besvaras med
ett obetingat ja.
Men först när en världsstat eller åtminstone ett världsstatsförbund
förverkligats, existerar det en världshushållning. B. Harms. 1912.
Kapitalutvandringen eller kapitalexporten.
I de stora borgenärstaterna, som så avgörande inverka på världens
ekonomiska och politiska liv, är antalet av sådana privatföretag, som
låta sina besparingar arbeta någonstans utomlands, vare sig detta sker
i form av förvärvade utländska statsobligationer eller genom delaktighet
i utländskt arbete inom handel, industri eller jordbruk, legio. A
andra sidan befruktas gäldenärstaternas miljontals privatföretag genom
detta utländska kapital eller också, om det begagnas för improduktivt
ändamål, få dessa privatföretag genom kapitalets förräntning se sin
nettovinst minskad. B. Harms. 1912.
Kapitalexportens första följd: skärpt
världsmarknads-konkurrens.
Men kapitalets internationella karaktär har även — och detta är en
fortsatt, mycket viktig företeelse i den senaste utvecklingen — i allra
högsta grad befordrat den internationella solidariteten (!) mellan
kapitalisterna, d. v. s. alla de kapitalister som ha egen eller åt sig
anförtrodd egendom att göra profitabel i världskonkurrensen.
Detta har lett till de mest olikartade internationella
intressesammanslutningar och förbund
(truster, karteller, syndikat o. s. v.). B. Harms. 1912.
Kapitalexportens andra följd: trustbildning.
Det stora flertalet av alla internationella
avtal eller fördrag berör icke längre staterna som
sådana, utan deras medborgares privata
intressen. Att tala om internationella truster,
karteller eller syndikat är således strängt taget en oriktighet. Men de
kunna kallas, äro ett visst uttryck för privat
internationalism. Den officiella
internationalis-m e n råder till en viss grad mellan staterna, förnämligast genom
fördrag rörande handel och samfärdsel.
B. Harms. 1912.
Litteraturförteckning
Probleme der Weltwirtschaft. Schriften des Instituts fiir Seeverkehr und
Weltwirtschaft an der Universität zu Kiel. IV. Professor Bernhard
Harms: Volkswirtschaft und Weltwirtschaft. Versuch der Begriindung
einer Weltwirtschaftslehre, vari bl. a. citeras följande ekonomiska
skriftställare och verk:
Bluntschli, Allgem. Staatsrecht. Miinchen. 1868. Calwer, Einfiihr. in
die Weltwirtschaft. Berlin. 1906. Cancrin, Weltreichtum,
Nationalwirt-schaft und Staatswirtschaft. 1821. Dehn, Weltwirtschaftl. Neubildungen.
Berlin. 1904. Dix, Deutschland auf den Hochstrassen des
Weltwirt-schaftsverkehrs. 1901. Eckert, Grundriss der Handelsgeographie. Leipzig.
1905. Hirsch, Dbersicht der Staats- und Volkswirtschaften 1889.
Inama-Sternegg, Considérations sur l’economie politique du monde moderne.
1904. Jentsch, Grundbegriffe und Grundgesetsen der Volkswirtschaft.
Leipzig. 1906. Kautz, Theorie und Geschichte der Nationalökonomie.
Wien. 1858. Kobatsch, Internat. Wirtschaftspolitik. Wien. 1907. Levy,
Weltwirtschaft und Weltwirtschaftspolitik als Studium. Berlin. 1911.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
