Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De korslagda armarnas kamp. Milstolpar i Sverges Fackföreningsrörelses Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
berg) infann sig med ett 100-tal indelta soldater och uppmanade
arbetarna att återgå till arbetet. De svarade med krav på den gamla
lönen och full amnesti som villkor för att återgå. Landshövdingen
rekvirerade nu militär, som anlände till en styrka av 1 000 man jämte 6
kanonbåtar. Arbetarna inringades. Envar som bröt cerneringskedjan
hotades med nedskjutning. En domstol inrättades. Sågverksägarnas
vräkningsansökningar upplästes för de strejkande, vräkning skulle utan
att ha vunnit laga kraft verkställas nästa dag. Arbetare, som inte
innehade betyg eller inte voro skrivna i orten, häktades som lösdrivare
och fördes ombord på en kanonbåt. över 1 000 arbetare dömdes till
vräkning, 7 häktades som ledare, 36 anhöllos som lösdrivare och alla
arbetare på fri fot återfördes med våld till arbetet. Detta skedde på
strejkens 10:de dag.
I juli anordnade Stockholms arbetarförening första svenska
arbetar-mötet, där även nu nära hälften borgare (liberaler) var närvarande.
Första försiktiga strejkrättsuttalande under intrycket av
Sundsvalls-strejken, respekt för strejkbrytare och felbedömning av den utländska
politiska arbetarrörelsen.
Uttalandet lydde: ”Fredliga arbetsinställelser eller strejker kunna icke
anses oberättigade eller olagliga, men avlöpa, om de icke äro särdeles
väl förberedda och anordnade, vanligtvis vida mera till arbetarnas skada
än gagn. Allt tryck och tvång från de strejkandes sida på andra
arbetare, som vilja arbeta, ogillas uttryckligen. Av andra lands
socialistiska, kommunistiska och nihilistiska rörelser, som i de flesta fall
äro grundade på i nationalekonomiskt hänseende förkastliga läror, torde
man för närvarande varken i politiskt eller socialt hänseende inom
Sverge ha något att frukta eller hoppas. Ej heller lära de kunna ha
något inflytande på förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare
samt våra näringsförfattningar.”
1880
i okt. invigdes Stockholms arbetarinstitut, bildat på intiativ av läkaren
A. Nyström och skalden E. Fredin och betecknat som en ”folkets
högskola” (en strof härom censurerad av utgivaren av Fredins samlade
dikter!).
1881
utbröt byggnadsarbetarstrejk i Stockholm med 200 oorganiserade
deltagare och möten vid Lilljans, en gång räknande 2 000 deltagare.
Avblåstes icke minst genom dr A. Nyströms inverkan. Orsak:
löneför-höjningskrav. Återgång till arbetet delvis redan efter 3 dagar.
I dec. utlyste Träarbetarnas fackförening i Stockholm möte på
Ladu-gårdslandsteatern, ,då en 15-mannakommitté tillsattes med uppdrag att
utarbeta förslag till program och stadgar för fackföreningar. August
Palm skall ha ställt förslaget.
1882
framlade den på möte i dec. 1881 tillsatta 15-mannakommittén förslaget
till program och stadgar för fackföreningar. Utsändes i 20 000 ex. Ur
innehållet: ”Föreningen söker ordna den industriella ekonomin, tillse
såväl yrkets som arbetarnas och arbetsgivarnas(!) sanna intresse,
förskaffa arbetarna en bättre utkomst än den som flertalet ännu åtnjuter,
befrämja yrkesskickligheten, verka för anskaffande av sunda
verkstäder och sunda praktiska arbetsmetoder, åvägabringa pensionskassor och
understödskassor, utverka understöd för kroppsskador genom arbetet,
förebygga om möjligt genom sin mellankomst arbetsbrist och strejker (!)
samt väcka hågen för inhämtande av allmänbildning och vid alla
tillfällen befrämja nykterhet.”
1883
invigdes av Aug. Palm den första fackföreningsfanan, Stockholms
Trä-arbetarefackförenings, då man även för första gången uttalade sig för
skapandet av ett arbetareparti och en socialistisk tidning.
Bildades Fackföreningarnas centralkommitté (stadgar fastställdes 28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
