Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De korslagda armarnas kamp. Milstolpar i Sverges Fackföreningsrörelses Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mar, Sågverks- och brädgärdsarbetareförbundet med 1 183 medlemmar
och Kemisk-tekniska arbetareförbundet med 275 medlemmar.
1898
bildades Läderarbetareförbundet med 275 medlemmar,
Gasarbetareförbundet med 300 medlemmar och Textilarbetareförbundet med 500 medlemmar.
Vägrade Höganäsverkens arbetsköpare godkänna fackförening som
för-handlingsberättigad motpart.
Beslöt fackförbundskongressen i Stockholm 5—7 aug. att bilda
Landsorganisationen i Sverge, fackförbundens centralorganisation. Ur besluten:
Ansluten förening har att senast 3 år efter sitt inträde i
Landsorganisationen (LO) även ansluta sig till socialdemokratiska arbetarpartiet
(bildat 1889). I annat fall anses föreningen från Landsorganisationen
skild.
1899
bildades Sockerbagareförbundet med 150 medlemmar,
Bryggeriarbetareförbundet med 1 121 medlemmar, Spårvägsförbundet med 450
medlemmar, Järnvägsmannaförbundet med 500 medlemmar och
Tullmannaför-eningen med 49 medlemmar.
Antog riksdagen den under namnet Akarpslagen beryktade lagen mot
strejkande arbetare.
Akarpslagen (så kallad efter sin upphovsmans gård) skärpte
strafflagen därhän att redan försöket att med våld eller hot tvinga någon
att deltaga i arbetsnedläggelse eller att hindra någon att återgå till
arbetet eller att övertaga erbjudet arbete blev straffbart.
Bildades den första s. k. gula organisationen (”gulingar”,
strejkbry-tare, ha sitt namn från Frankrike, där deras fönster en gång
överklistrades med gult papper) Svenska arbetareförbundet, som dog ut
efter 1909.
Bestämdes förbundsmedlems årsavgift i Landsorganisationen (LO)
till 20 öre.
I jan. trädde Landsorganisationens (LO) sekretariat och i april LO
i verksamhet. 16 förbund anslöto sig.
1900
års LO-kongress beslöt utmönstra stadgandet av 1898 om
tvångsan-slutning till Sverges socialdemokratiska arbetareparti. Men LO skulle
”verka för varje fackförenings anslutning till sin orts arbetarkommun
och genom denna till Sverges socialdemokratiska arbetareparti”.
Bildades Förgylleri- och glasmästeriarbetareförbundet med 107 med
lemmar, Skorstensfejeriarbetareförbundet md 90 medlemmar.
1901
bildades Korkarbetareförbundet med 186 medlemmar och Telegraf- och
telefonmannaförbundet med 200 medlemmar.
I dec. invigdes Folkets hus i Stockholm.
Uppmanade LO förbunden till omorganisation i industriförbund (alla
inom samma industri, oavsett yrke, sysselsatta arbetare tillföras samma
förbund) ”till förebyggande av för andra förbund skadliga strejker och
blockader”.
Skandinavisk arbetarekongress i Köpenhamn framförde tanken på
internationell facklig organisation.
1902
den 15—17 maj storstrejk under riksdagsdebatten om allmän rösträtt.
120 000 deltagare.
Flera lockouter som repressalier för storstrejken i maj.
Internationell facklig konferens i Stuttgart med ombud från Sverge
uttalade sig för ömsesidigt ekonomiskt undeistöd vid behov.
Bildades Sverges verkstadsförening, riksorganisation av
verkstads-ägare, Svenska arbetsgivareföreningen, centralorganisation för
fabriksindustriägare, och ”Kvinnornas fackförbund” med 275 medlemmar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
