Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De korslagda armarnas kamp. Milstolpar i Sverges Fackföreningsrörelses Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I jan. uppgick LO-anslutna förbunds kapitaltillgångar till kr. 25:86
pr medlem.
Framlade socialförsäkringskommittén sitt lagförslag.
Upprepade LO sitt uttalande av 1917 om Arbetsgivareföreningens
stad-geparagraf 23.
LO-kongress beslöt att 1912 års beslut om fackförbundens
omorganisation i industriförbund (se 1912) skall förverkligas före 1925 års utgång.
Hade 99 proc. av kollektivavtalen 1 års giltighetstid, medan den
förutvarande giltighetstiden av 2, 3 t. o. m. 4 år nästan hade försvunnit.
Kollektivavtalen hade uppnått högst 2 veckors semestermedgivande
för 14 0000 arbetare, lägst mindre än en vecka för 123 000 arbetare, inga
semesterbestämmelser för 64 000 arbetare av omkr. 280 000
kollektivavtalande.
1923
i jan. uppgick LO-anslutna förbunds kapitaltillgångar till kr. 30:67
pr medlem.
Bildades Centralförbundet för statstjänare, bestående av 11 förbund.
Bildades den s. k. gula organisationen Arbetets Frihet (mot
skogsarbetarestrejk i Norrland).
Lockout inom järnbruks-, sågverks-, pappersmasse- och
byggnadsindustrierna, berörande omkr. 70 000 arbetare.
1925
i mars lockout mot 130 000 arbetare.
Avslog riksdagen ny motion om den s. k. Akarpslagens (se 1899)
mildring.
1926
i jan. hölls i Göteborg facklig konferens med ombud för omkr. 150
för-bundsavdelningar på initiativ av Metallarbetäreförbundets avd. 41 i
Göteborg, som i aug. 1925 till Sverges arbetare utsänt upprop med
maning till skärpt kamp särskilt mot fascist- och strejkbrytarband o. s. v.
samt till LO utan framgång hemställt om initiativ till konferensen.
Resolutioner huvudsakligen i samma frågor och i samma riktning som
de senare till LO:s kongress 1926 framförda och avvisade motionerna
(se vidare).
LO-kongress avslog bortåt 100 motioner med krav på mera aktiv
och radikal politik från LO:s sida för arbetslöshetsförsäkring, mot
obligatorisk skiljedom i arbetstvister, mot Arbetsgivareföreningens
stad-geparagraf 23 (se 1908), för fackföreningsrörelsens nationella och
internationella enande, mot avdelningars kollektivanslutning till politiskt parti,
för upprättande av strejkbrytarregister, för 8-timmarsdagens
upprätthållande samt krav på skärpning av LO:s stadgar (bl. a. tydligt utsättande av
slutmålet, det socialistiska samhället) m. fl. huvudfrågor. I stället biföll
kongressen i stort sett Landssekretariatets försiktigt formulerade förslag
till uttalanden i reformistisk anda med anledning av motionerna.
I fråga om 1922 års beslut angående fackförbundens omorganisation
i industriförbund efter Representantskapets modifiering av 1912 års
förslag vidhölls dock beslutet, trots ej mindre än 26 motioner om
upphävande av, uppskov med eller ändring i 1922 års beslut.
Källor: Landsorganisationens skrifter. Magnusson, Gerh.,
Socialdemokratin. Hansson, Sigfr., Fackföreningsrörelsen. Tidningarna Folkets
Röst 1849 och Reform 1850. Protokoll från fackliga konferensen i
Göteborg 1926 m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
