Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förbisedda sociala arbetare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skulle vilja se de sina lida brist på livets nödtorft, utan
helt går upp i arbetet för familjen, tänker inte på familjens
ekonomiska öde efter hans frånfälle, om han inte vidtagit
någon försäkringsdisposition. Men han borde lätt kunna
förstå livförsäkringens fördel. Låt oss anta att en man är
30 år gammal och att man erbjuder honom att omedelbart
efter hans död, även om dödsfallet skulle inträffa redan
efter några dagar, till de efterlevande utbetala 10000 kr.
mot att han förpliktar sig att så länge han lever årligen
betala 2 procent på kapitalsumman. Sådana anbud gör
livsförsäkringsföretagen. Livförsäkringen bidrar att befria
familjefadern åtminstone från ett bekymmer och är
samtidigt en gärd av hänsyn inte endast till de närmaste, utan
även till vänner och kamrater, som vid något kritiskt
tillfälle måste känna sig förpliktade att ingripa och hjälpa.
Näst bankerna är livförsäkringsföretagen — bolag och
anstalter — de största kapitalinstitutionerna i landet. Upptill
10000 personer sysslar yrkesmässigt med försäkringsarbete.
Den gamla agenttypen finns knappast mera. Man
föreställer sig gärna ackvisitören som en luggsliten och kanske
något pilsnerdoftande figur med en aldrig sinande svada.
Naturligtvis finns det inom agentkåren likaväl som inom
alla andra kårer sämre undantag. Men att yrkesackvisitören
i ett bolag skall mötas med lika stor misstro som hr
direktören har socialt anseende — vilket inträffar — måste
betecknas som en orättvisa. Numera äro försäkringsförsäljarna
(den riktigaste benämningen) nästan alltid respektabla
representanter för resp. företag, och exempelvis de kooperaitva
försäkringsanstalterna Folkets och Samarbetes ombud hävda,
att de inte endast är försäkringsförsäljare utan också
kooperationens förtroendemän. En direktör i ett
försäkringsföretag kan vara en rätt inbilsk herre, vilket däremot inte lätt
går an för ”männen i fält”. Anskaffaren på fältet måste,
om han i längden skall lyckas, vara ganska smidig. Den
duglige anskaffaren pratar inte så mycket — samtycker hellre
till invändningarna men passar i stället på att i det
psykologiska ögonblicket ge försäkringskandidaten en del nyttiga
upplysningar i saken. Den övade försäkringsförsäljaren vet
i de flesta fall på förhand sitt ”offers” alla motargument
och hör också på dem med intresse för att till sist sticka
emellan med sina förklaringar. Och slutligen — avslutas
affären, även om kunden (kanske typiskt svenskt) sagt sin
oförblommade mening om agenter i allmänhet och
försäkringsagenter i synnerhet.
En ”fältman” i ett försäkringsföretag lär en hel del av
människorna, om han har ögonen öppna i sitt arbete. Han
sitter i hemmen och på kontoren, springer på gatorna eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
