Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oäkta föräldrar och utomäktenskapliga barn - Verkar lagen rättvist? - Blodprov kan befordra klarheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med ”uppenbart” ifråga om att samlaget ej kan ha varit
befruktande avser gällande rättspraxis (enligt lagberedningen):
i) bevisligen tidigare inträtt havandeskap, 2) bevisad
impotens hos mannen, 3) den eventualiteten att ”barnet företer
sådana rasegenskaper som med säkerhet visar att fadern icke
kan tillhöra den ifrågavarande mannens ras” (så med i Sverge
födda negerbarn etc.). Rätten nöjer sig alltså med en
fiktion: den att en person på grund av de bevisliga
omständigheterna kan vara barnets fader.
Blodprov kan befordra klarheten.
Med stigande säkerhet har läkarvetenskapen i våra dagar
framfört blodprovet som ett medel att utreda och skapa
klarhet om faderskap. Framstående ärftlighetsforskare, i Svergt,
särskilt professor Erik Wolff och dr E. D. Schött, hävdar
att man efter de röda blodkropparnas hopklumpbarhet kan
urskilja släktskap i så måtto, att man genom undersökning av
moderns, barnets och den föregivne faderns blod i vissa fall
kan utesluta dennes faderskap. Däremot är det icke möjligt
att på sådant vis åstadkomma en positiv bevisning.
Den praktiska användbarheten av blodundersökningar i
fa-derskapsbevisningens tjänst blir alltså ganska begränsad, men
icke desto mindre kan dessa undersökningar anses vara vårt
hittills värdefullaste objektiva bevismedel i faderskapsfrågor.
I länder med utpräglad befolkningsras skulle möjligheten
förefinnas i fjärdedelen av alla fall.
I flera länder har blodundersökning som bevismedel
godkänts av domstolarna. Även svensk lag tillåter, att
blodundersökning i allmänhet tillerkännes rättslig beviskraft.
Vid 1927 års riksdag yrkade hr Vennerström
riksdagsskrivelse om utredning angående obligatorisk blodundersökning 1
faderskapsmål. Motionen blev emellertid avslagen. Bättre
framgång fick vid 1930 års riksdag en motion av hr Flyg om
skrivelse med begäran om utredning för att ge
blodprovsun-dersökning i rättstvister om faderskap en mera preciserad
ställning än nu. I enlighet med första lagutskottets förslag
beslöt riksdagen utredning om möjlighet för domstol att
stadga påföljd för parts vägran att låta företa blodundersökning.
Stora framsteg i blodprovsmetoden:
40 % kan uteslutas från faderskapet.
I en skrivelse till Medicinalstyrelsen av den 7 juni 1932 har
två ärftlighetsforskare professorerna J. Forssman och E.
Sjövall i Lund redogjort för de nya blodtyper som först har
upptäckts av professor Landsteiner vid Rockefeller-institutet.
Tidigare har man räknat med 4, så med 6 olika blodtyper. Nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
