- Project Runeberg -  Folkkalendern / 1933 /
130

(1916-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kaffet och svenskarna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

drog nu fördel av upptäckten och tugggade ivrigt dessa bär när helst
det gällde för dem att hålla sig vakna under de nattliga böner och
religionsövningar, som deras ordensregler krävde. En del föredrog dock
"att tillgodogöra sig bärens egenskaper i form av en dekokt på hett
vatten.

Genom araberna spred sig kaffebusken och kaffedrickandet
från Afrikas fastland närmast till Arabien. Detta skedde så
sent som på 1400-talet. Mocka blev kaffehandelns stora
centrum, och från denna tid hänför sig Mocka-kaffets stora
anseende bland allmänheten. I våra dagar kommer högst
obetydliga mängder kaffe från denna trakt av världen. Genom
karavaner fördes kaffet vidare till Egypten’och främre
Orienten. Till Europa kom det närmast från Konstantinopel.
Dessförinnan var det emellertid känt i Europa genom
hemvändande resenärer. Det uppges, att venetianska köpmän
1615 var de första som introducerade kaffet i Europa.
Kakaon och teet var då redan kända i vår världsdel. Spanjorer
hitförde de första kakaobönorna redan 1528, och holländarna
anses vara de första som 1610 hittransporterade teet. Trots
att kaffet sålunda blev senare känt av oss än teet och kakaon,
vann det ett snabbare, större och säkrare insteg i de
europeiska länderna.

I Sverge var kaffet okänt till omkring 1700. Redan 1728
fanns emellertid femton ”kaffehus” i Stockholm, och 1746
utfärdade Collegium Medicum en kunglig förordning ”om det
missbruk och det överflöd som te- och kaffedrickandet är
underkastat”. Följden härav blev, att året därpå lades
kon-sumtionsaccis på såväl kaffe som te. Vid 1756 års riksdag
utfärdades det första kaffeförbudet i Sverge. Detta
genomdrevs av bondeståndet till hämd på de andra stånden, som
hade nekat bönderna fri brännvinsbränning. Kaffe
luren-drejades emellertid in i landet och gjorde förbudet
ineffektivt. Redan 1794 var man åter redo att förbjuda förtärandet
av kaffe. Avskedet från kaffet firades runtom i landet, t. o.
m. vid hovet, som en sorgeakt, och sorglustiga kaffevisor
spreds i stora upplagor. Missnöjet med förbudet stegrades
så, att Gustav IV Adolf 1796 fann sig föranlåten att ”tills
vidare” medge införsel och bruk av kaffe. Tre år senare
bannlystes det emellertid ånyo, var under åren 1802—1817
åter fritt, varefter en sista förbudsperiod inträdde. Denna
varade till 1822.

Kaffet ansågs dock ej för skadligt, snarare tvärtom.
Förbuden hade uteslutande sin grund i handelspolitiska skäl. Man
ansåg all import utöver exportens värde skadlig för den
nationella ekonomien och särskilt då lyxartiklar.

Historien om kaffeodlingens utbredning förtäljer om
holländares, möjligen tidigare arabers, första försök att odla
kaffe på Ceylon, om svåripfieterna att från indiska
Malabar-kusten få över grobara fron eller livskraftiga plantor i ja-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 15:46:18 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/folkkalend/1933/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free