- Project Runeberg -  Folkkalendern / 1933 /
135

(1916-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kaffet och svenskarna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Blandningarnas typer är svåra att klassificera. De kan
variera i det oändliga och en handlande lär inte gärna bort en
populär blandning. Skördarna blir inte heller lika varje år.
Blandningarna får därför göras efter varje inköp.

Kaffesmaken beror inte enbart på vissa egenskaper hos
folket i en viss landsända utan rättar sig också efter dess
köpkraft. Att Rio mest går på landsbygden, speciellt
Norrland, kan därför bero på, att landsbygdens folk samtidigt som
de föredrar ett hårt kaffe även är nödsakade att köpa det
billigaste. Det förefaller också, som om norrlänningarna
under goda år förbrukar större mängd än eljest av dyrare
kaffesorter, medan, när konjunkturerna är låga och arbetslösheten
stor, man övervägande dricker Rio på den norrländska
landsbygden och i övriga skogsbygder i Sverge samt överhuvud
taget i fattigare hem, av vad slag de än må vara.

Hur kokar jag ett gott kaffe?

Till slut några ord om kaffets beredning, som är av
synnerligen stor vikt. Genom felaktig beredning kan t. ex. de
allra högsta kvalitéernas fina egenskaper helt förstöras. Det
viktigaste vid kaffekokning är, att kokningstiden ej blir för
lång. Hur länge man ska koka kaffe är omtvistat, men man
torde kunna säga att fem minuter är maximum. Vid längre
kokning utdras ur kaffet garvsyra och en del andra
beståndsdelar, vilka inte bara ger kaffet en oangenäm smak utan också
gör det mindre hälsosamt att dricka. Vid den långa
kokningen förflyktigas också en avsevärd del av de beståndsdelar
som just ger kaffet dess goda smak.

En tillagningsmetod som på sista tiden har blivit allt mera
vanlig är den s. k. bryggningen, varvid man har utsikt att få
det bästa tänkbara kaffet.

Råvarans och kaffets beredning är emellertid inte tillfyllest
för att erhålla ett gott kaffe. Vattnets beskaffenhet är också
av en viss betydelse, fastän denna hittills, åtminstone i Sverge,
har varit föga känd och uppmärksammad. Frågan är, om icke
den lokala smakriktningen för olika kaffesorter i landet till
en del också kan förklaras av vattnets egenskaper. Det är
högst troligt, att ett syrligt, torrt, sött, bittert, fränt eller
annat kaffe vid kokningen förhåller sig olika till ett hårt, mjukt,
järn-, mineral- eller salthaltigt vatten. Kafferosterierna får
ofta helt olika omdömen om samma kaffe från olika håll.
Så är det också med fabricering av öl, den beror på vattnet.
Munchneröl’ kan bryggas riktigt endast i Miinchen och
Pilse-neröl i Pilsen.

Det kan vara troligt, att Rio-kaffets stora spridning i
Norrland, Bergslagen, vissa delar av Småland samt i skärgården
utanför Stockholm, Blekinge och Bohuslän inte enbart är en
följd av befolkningens smak, mindre köpkraft och hårda ute-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 03:01:48 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/folkkalend/1933/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free