- Project Runeberg -  Folkkalendern / 1933 /
138

(1916-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Japan mot Kina

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— totalsiffra ioo miljoner — uppnås först 1965) —
visserligen på grundval av nuvarande svältsystem för massorna.

Att överbefolkningen inte alls är orsaken till Japans
imperialistiska politik, framgår av det faktum, att Japan inte har
någon utvandring. År 1919—1928 hade Japan 144,000
utvandrare och 157,000 återinvandrare, alltså ett överskott av
immigration på 13,000. Antalet i utlandet boende japaner utgjorde i
oktober 1928 709,838, därav bara 292,306 i Asien, av resten

170,000 i Nordamerika, 100,000 i Sydamerika och 147,000 1
Oceanien. Vad beträffar invandringen i Mandsjuriet, så
invandrar dit årligen 1,000,000 kineser men endast 100,000
japaner (år 1928), och dessa .senare var inte bönder som de förra
utan huvudsakligen järnvägstjänstemän, soldater och
prostituerade. Det faktum, att Japan syftar till erövring av
Jangt-se-dalen — som är mycket tätare befolkad än Japan —, visar
också att den japanska imperialismens politik inte har något
att göra med någon japansk överbefolkning.

Jordbruk och industri.

Trots den japanska industriens starka frammarsch utgör
ännu jordbruket landets huvudnäring. 49 % av alla familjer
eller 50 å 55 % av alla invånare lever alltjämt på jordbruket.
Åkerjorden odlas av 5J4 miljoner bondefamiljer. Till
övervägande flertal är de japanska bönderna arrendatorer, och
där försiggår en stark koncentration i ägandeförhållandena.
Antalet arrendatorer har på c:a 20 år stigit med en tredjedel.
Genomsnittsinkomsten för arrendatorer och fattiga bönder
torde vara i svenskt mynt ungefär 125 kr. om året. Den
stora massan av japanska bondefamiljer kän heller inte leva
enbart av jordbruket utan driver hemindustri under mycket
svåra arbetsförhållanden, måste arbeta på förläggares
material. De vuxna väver, barnen och de gamla förfärdigar
mattor, hattar, leksaker o. d. Men inte ens detta hela
familjens stränga arbete kan hålla svälten borta. Därför
utarrenderar man ofta de vuxna döttrarna till textilfabrikerna mot
ett förskott på 50 å IOO yen (1 yen = 100 sen = kr. I : 70), och
tills denna summa har arbetats av är döttrarna faktiskt
fångar. Ofta säljes flickorna till bordeller, tehus o. s. v.

Överflöd på billig arbetskraft, framför allt kvinnor och
barn, som de fattiga japanska bönderna alltjämt måste
överlämna åt den japanska kapitalismen till hänsynslös utsugning,
utgör grundvalen för Japans industriella utveckling. Industrin
infördes i Japan hastigt och under allehanda hjälp från
statsmakten. Dén måste med rådande brist på råvaror i landet
byggas väsentligen på importerade råvaror vilket gjorde
produktionskostnaderna höga tack vare transportkostnaderna. Den
enda fördel Japan hade framför sina konkurrenter och ännu
har är överflödet på: billig arbetskraft.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 15:46:18 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/folkkalend/1933/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free