- Project Runeberg -  Folkkalendern / 1933 /
139

(1916-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Japan mot Kina

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Under inverkan av tre huvudfaktorer: råvarubrist,
överflöd på billig arbetskraft och en med råvarubristen
sammanhängande stark rustningssträvan fick den japanska industrin
följande struktur: en modernt utrustad, till stor del
statsunderstödd rustningsindustri, en tung industri, statsunderstödd,
arbetande med höga produktionskostnader och levererande
råvaror för rustningsindustrin, samt en på billigt, skändligt
exploaterat kvinno- och barnarbete uppbyggd, på
världsmarknaden konkurrensduglig textilindustri.

Så visar den japanska kapitalismen, nätt och jämnt född,
redan starka drag av imperialism. Världskriget utvecklade
språngmässigt den japanska industrin. Japans krigsutgifter
var ringa: c:a 40 miljoner dollars mot Rysslands 22,6
miljarder och Frankrikes 25,8 miljarder. Japans roll i kriget var att
det slog under sig Tysklands områden i Kina och
Söderhavet. Japan inte bara befriades under flera år från utländsk
konkurrens i industrivaror utan blev själv leverantör till
en-tenteländerna. Den japanska industrin räckte inte till, man
måste köpa upp och flytta över hela fabriksutrustningar från
U. S. A. Produktionen svällde enormt, många företag utdelade
1918 upp till 100 %. Japan blev, som U. S. A., från att ha
varit en gäldenärstat en borgenärstat.

Men härmed upphävdes inte grundbristen i Japans industri,
bristen på råmaterial och de därigenom stora
produktionskostnaderna. Och alltsedan krigets slut har den japanska
kapitalismen stått i kris, trots arbetets låga avlöning och trots
statsunderstöd. Lantbruket sysselsätter ännu alltjämt hälften
av befolkningen, mot 31 % i Tyskland och 42 % i Frankrike.
Japans efterblivenhet visar sig i att pr huvud räknat är den
japanska produktionen endast Ve av produktionen i Europas
industriländer och V« av den i U. S. A. Alltjämt överväger
den lätta industrin, över hälften av alla Japans arbetare finns
i textilbranschen. Industrin är föga koncentrerad. 2 miljoner
arbetare kommer på 56,000 fabriker, av vilka 9,701 saknar
motorkraft. Ytterligare 3 miljoner arbetar i företag med mindre
än 5 arbetare, alltså snarast hantverk. I genomsnitt har en
japansk fabrik 42 arbetare. Men samtidigt är bankväsendet
ytterst koncentrerat: 7 banker -behärskar nästan hela Japans
ekonomiska liv. Också här visar sig den säregna utvecklingen
hos den japanska kapitalismen, som nästan från födseln fick
imperialistisk karaktär.

Industriarbetarnas läge

påverkas avgörande av den feodala jordbruksförfattningen,
som tvingar de fattiga bönderna att alltjämt lämna
industrikapitalet stora massor billig arbetskraft att exploatera.
Arbetarna i de stora textilfabrikerna är strängt taget slavar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 15:46:18 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/folkkalend/1933/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free