Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Japan mot Kina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De av sina fattiga bondeföräldrar mot förskott sålda
flickorna kan inte lämna fabriken förrän förskottet är helt avdraget
från arbetslönen, såvida ej förvaltningen medger det.
Arbetsintensiteten är stor. De svältavlönade kvinnorna ställs vid
ultramoderna maskiner, vars tempo i längden ödelägger
dessa kvinnors krafter. I regel stannar arbeterskorna i fabriken
endast tills förskottet är klarat. Sjuka, brutna återvänder de
så till byn eller går till prostitutionen, där det råder samma
slavsystem. Förhållandena är vida värre än i brittiska
textilindustrin för hundra år sedan, som finns klassiskt
skildrade i Marx’ Kapitalet. Ännu mycket sämre är förhållandena
i de små, ”patriarkaliska” textilföretagen, där arbetstiden är
praktiskt taget obegränsad och man arbetar hela tiden man
inte sover eller äter.
Något bättre är läget för de manliga arbetarna i de
industribranscher som kräver högre kvalifikationer. Någon
tillförlitlig statistik finns inte. En officiell, starkt förskonande
skildring ger vid handen, att alla fabriksarbetares genomsnittliga
arbetstid år 1928 utgjorde 10,21 timmar pr dag och daglönen
i genomsnitt för män 2,60 yen och för kvinnor I yen. Enligt
privata uppgifter av experter får textilarbeterskorna att börja
med endast c :a 50 öre. Arbetstiden var till 1926 12—14
timmar, nu 10—11 men i texti’- och sidenindustrierna kan man
låta kvinnorna arbeta 12 timmar, inkl. en timmas
iordningställande.
Enligt amerikanaren Orchard får den japanske arbetaren
4Vz gånger mindre lön än den amerikanske. Men då
produktiviteten i Japan är låg, så blir kostnaderna större i Japan
än i Amerika. Andra borgerliga experter har motstridiga
uppgifter.
De kvalificerade arbetarnas läge i maskinindustrin oen
skeppsbygget etc. är bättre än i textilindustrin men dock
betydligt under Europa. Japan har ingen sociallagstiftning:
varken arbetslöshetsunderstöd, sjukunderstöd eller
invalidförsäkring.
Utrikeshandel och kolonialvälde.
Den japanska hushållningens egenartade struktur — brist
på råvaror, otillräcklig produktion av produktionsmedel —
visar sig klart i utrikeshandelns struktur. Japan är anvisat till
utrikeshandel i ungefär samma utsträckning som de
europeiska länderna: c:a 22 % av den inhemska produktionens värde.
(Tyskland: import 23, export 25, Frankrike: båda 24 %.)
Japans import består av råvaror och produktionsmedel.
Råvarorna köper man framför allt i Asien, produktionsmedlen
i U. S. A. och Europa. Av importen till Japan 1927 hade
U. S. A. 30,9 %, Kina 10,4, Storbritannien 7,6, Tyskland 7,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
