- Project Runeberg -  Folkkalendern / 1933 /
148

(1916-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kapitalismens världshushållning vacklar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

av kapital och produktion. Det hela gick — relativt — väl.
Europa och delar av Nordamerika var ”världens fabrik” och
tillverkade ensamma alla färdigfabrikat och industrivaror för
hela världen. På det relativt väl utvecklade utbytet av
råvara mot färdiga fabrikat vilade mänsklighetens relativa
välstånd- Lika lite som man i Europa kunde producera bomull
eller kaffe kunde man i Sydamerika eller Kina producera
blyertspennor, febertermometrar eller damstrumpor. Man tog
emot varandras varor, den ene gav den andre förtjänst och
arbete. De fullastade fartygen och järnvägstågen for fram
och åter och ombesörjde varuutbytet, utbytet av de varor
världshushållningen fabricerade och förbrukade.

Kriget rubbade denna ordning och efterkrigstiden —
överhuvud kapitalismens stora ’kris — har inte gjort något för att
åter få den igång, tvärtom i högsta grad. I och med
krigsutbrottet var centralmakterna fullständigt avskurna från
världshandeln (om man ser bort ifrån de få neutrala
ländernas hapdel och smugglingen), men även England och de
andra ententeländerna försummade fullständigt sina
transoceana affärsvänner i mån det inte rörde sig om leverantörer
av för kriget viktiga livsmedel och råvaror. Av dem mottog
man deras produkter men lämnade dem inte i ersättning några
industriprodukter, därför att man själv hade lagt sig på
krigsindustri. Man betalade därför inte med varor utan med
pengar: med guld, papperspengar (sedlar) och
skuldförbindelser, särskilt detta senare. Därmed upphörde den på det
naturliga varuutbytet vilande världshushållningen.

Tvingad av nöden måste man i Sydamerika, Kina,
Australien, överallt, försöka ersätta de uteblivna europeiska och
delvis amerikanska färdigfabrikaten med egen produktion. SA
uppstod i dessa länder helt nya industrier, vilka efter kriget
i skydd av höga tullar gjorde all europeisk konkurrens
omöi–lig. Förut levererade exempelvis Argentina sina hudar till
Europa, där man gjorde läder och skor av dem. Och dessa
halv- och färdigfabrikat gick så ut i hela världen, delvis
också tillbaka till Argentina. Indisk bomull gick till England,
där den spanns och varifrån den i form av bomullstyger gick
tillbaka till Indien — en jätteaffär för engelsmännen.
Australisk och sydafrikansk fårull spanns i England, Skottland och
Tyskland och gick som tyg ut i hela världen, delvis också
tillbaka till Australien och Afrika.

Under kriget lämnade ententen sina transoceana
affärsvänner betydligt hänsynslöst i sticket. Man köpte visserligen
ännu hudar i Argentina, men man gjorde militärskor av dem.
Sydamerikanarna fick gärna gå barfota. Det gjorde de
emellertid inte utan de förstod, att deras hudar kunde bli
läder och skor även hemma i deras egna land, och så uppstod
väldiga läder- och skofabriker där.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 15:46:18 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/folkkalend/1933/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free