- Project Runeberg -  Folkkalendern / 1933 /
162

(1916-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vad innebär inflation?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

”Vacklande statsbudgeter” betyder ingenting annat än att
statens utgifter överstiger dess inkomster. Alltsedan de
moderna europeiska statsbildningarna först uppkom och ännu
innan den kapitalistiska samhällsordningen först trängde sig
fram som den härskande, var vacklande statsbudgeter det
normala. Statens inkomster har i regel alltid varit mindre
än utgifterna och diffferensen har täckts genom statslån. Det
är på det sättet den moderna statsskulden har uppkommit.
Trots den ekonomiska krisen utmärker sig de sista årens
statsbudgeter inte genomgående för att skillnaden mellan
inkomster och utgifter har varit större än vanligt eller att
statsskulden har ökat i hastigare tempo, än förr. Allra minst är
detta fallet med de länder som nyss har upphävt
guldinlösningen, övergivit guldmyntfoten. England och de
skandinaviska länderna hade tvärtom tiden förut sänkt statsskulden i
stället för att som tidigare öka på den.

Inflation och fallande penningvärde är då också allt annat
än ägnade att skaffa balans i en statsbudget med vacklande
inkomster. Inflation medför tvärtom alltid nedgång i
inkomsterna i jämförelse med utgifterna, i det skatterna av rent
tekniska skäl nödvändigtvis måste läggas på grundval av
föregående års räkenskaper medan de under budgetåret inbetalas
till staten i värdeminskade pengar. Eftersom räntor på
utländsk skuld är en betydande post i varje statbudget, så
medför inflationen tvärtom på köpet, att denna utgiftspost mätt
i inhemskt mynt ökas i precis samma mån som penningvärdet
sjunker. Inflation, upphävande av riksbankens
guldinlösens-skyldighet, har i och för sig ingen tendens till att förbättra
statens finanser utan skapar tvärtom oundvikligen ökade
svårigheter vid statsbudgetens balansering. Endast i ett fall
finns det sammanhang mellan vacklande statsinkomster och
inflation, nämligen då sedelutgivningen brukas som en
be-skattningsmetod, och detta var verkligen också orsaken till
det våldsamma, och för övrigt planmässiga, fallet i
Central-Europas valutor åren omedelbart efter kriget. Men sådana
metoder har inte tagits i bruk av en enda av de stater som
nu i dessa sista tider har upphävt guldinlösningen —
sedelcirkulationen har tvärtom antingen gått tillbaka eller bara
ökat helt obetydligt och överallt i långt mindre utsträckning
än penningvärdets fall. Om man tar i betraktande ensamt
den sedelmängd som är i omlopp, så kunde man med
betydligt större rätt tala om en deflation, en begränsning av
betalningsmedlens mängd, än om en inflation.

Inte heller en ”ogynnsam handelsbalans” har den ringaste
tendens att omedelbart framkalla en sänkning av
penningvärdet. Om värdet av de varor ett land importerar överstiger
värdet av dess export, så kan det bero på att landet har
"dolda” inkomster i utlandet, det kan röra sig om inkomster
på främmande kapitalplaceringar, sjöfart på främmande far-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 15:46:18 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/folkkalend/1933/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free