Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nederlagens år. De fackliga striderna i Sverge 1932 och deras resultat. Av Carl Bergström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så,gverksavtalet.
Ett annat avtal som kom till genom vederbörande
förbunds-lednings stadgestridiga manipulationer, var det nya avtalet
för sågverken. I början av februari framlades för denna
industri ett medlingsförslag som innebar en reducering av de
redan förut oerhört låga timlönerna med 6 procent och
ackorden med 9 procent. Vid sorteringsställena i flottlederna skulle
ackord som givit en genomsnittlig timlön överstigande kr.
1.25 sänkas med 15 procent. Detta förslag blev av arbetarna
avslaget med stor majoritet, (67 procent av de i röstningen
deltagande) men forbundsledningen skrev dock under
detsamma. Detta övergrepp mot den fackliga demokratin utlöste
givetvis stark förbittring bland arbetarna. De s. k. sillénarna
sökte här vinna gehör för sina linjer som avse att slå sönder
de nuvarande fackliga organisationerna. De gav ut parollen
om ”vilda strejker” under ledning av ”kamputskott” som skulle
väljas på allmänna möten med såväl organiserade som
oorganiserade arbetare. Parollen vann dock ingen gehör. Endast
på en plats (Svartvik) följdes densamma och den insolerade
striden därstädes bröt snart samman.
Sågverks ledning hann även under 1932 med att skriva under
ett nytt avtal för skogsarbetarna i Värmland.
Lönereduceringen var där 3 procent och arbetarna hade med stor majoritet
avslagit medlingsförslaget som här berörde 12,000 man.
Pappers- och pappersmasseindustrin.
Det mest intressanta avsnittet i 1932 års konfliktkrönika är
striden i pappersmasseindustrien. Efter fruktlösa
förhandlingar mellan parterna fick i slutet av januari
medlingskom-missionen ta hand om konflikten. Någon fart på
förhandlingarna blev det dock inte förrän avtalen var klara i
metallindustrin vid järnbruk och sågverk. Taktiken som följdes av
såväl arbetsköparna som L. O. och förbundsledningarna var
nämligen den att man skulle ”bryta en käpp i taget”, d. v. s.
pressa arbetarna i en grupp i taget att acceptera
lönereduk-tionerna.
I mitten på februari strandade de förhandlingar som förts
om massaavtalet inför förlikningskommissionen.
Arbetsköparna beslöt nu att fr. o. m. den 23 febr. sänka lönerna med
12 å 6 procent. I anledning av detta dekret beslöt Pappers
fiörbundsledning att fr. o. m. nämnda datum ta ut 3 å 4,000
man i strejk. Strejken såväl som lönereduceringen trädde
också i kraft denna dag.
Under tiden fortsatte förhandlingarna om avtal för
pappersbruken, men strandade den 26 februari. Den 4 mars
beslöt pappersmasseförbundet att fr. o. m. 21 mars tillämpa
8 procents reducering på såväl timlöner som ackord. I mit-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
