Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nederlagens år. De fackliga striderna i Sverge 1932 och deras resultat. Av Carl Bergström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ten på mars upptogs nya förhandlingar vilka resulterade i ett
nytt medlingsförslag, enligt vilket pappersbrukens arbetare
skulle få sina timlöner och ackord sänkta med 4 procent och
massaarbetarna med 7 procent. Om situationen förändrades
under våren och sommaren skulle nya förhandlingar kunna
upptagas. För massaarbetarna upptog förslaget ytterligare en
del bestämmelser som skulle komma att medföra en
lönesänkning långt utöver de 7 procenten.
Den företagna^ omröstningen resulterade här i en knapp
majoritet för avslag (4,127 ja — 4,261 nej) på förslaget för
pappersbruken, men en överväldigande majoritet för avslag
vid massafabrikerna (7,649 nej — 1,153 ja). Under
påtryckning från Landsorganisationens sida beslöt nu
förbundsled-ningen att skriva under förslaget för pappersbruken,
varjämte man på nytt vädjade till massaarbetarna att
godkänna det nyss avslagna förslaget. Något resultat av
dessa bemödanden blev det dock inte, trots att L. 0:s
ledning beslöt att inte bevilja Pappers något
konfliktunderstöd i händelse det blev öppen konflikt. Nya förhandlingar
hölls men strandade på arbetsköparnas omedgörlighet. Det
blev allt tydligare att såväl L. 0:s reformistiska ledning som
arbetsköparnas organisation här avsåg att statuera ett
exempel. Pappersmassearbetarna, som 1928 kämpde sig till seger
mot dessa ledare och organisationer, skulle nu tvingas på
knä. Att här skriva hela denna strids historia gives det
inte möjlighet till. Det är historien om det mest heroiska
hjältemod från arbetarna och deras hustrur, det är
historien om det skamligaste svek från dem som hade kunnat
och som hade skyldighet att hjälpa. Vi erinrar åter om L.
O :s vägran att ge strejkunderstöd, om hur samma
organisation även vägrade Pappersindustriarbetareförbundet lån och
om -hur övriga reformistiska förbund fattade samma beslut.
Vi erinra om att L. O. och Transportarbetareförbundets
ledningar beslöt att inte respektera blockaden av utlastning av
pappersmassa och hur de öppet tog parti för blockadbryteriet
och för detta fick offentligt erkännande i
arbetsgivareföreningens organ. Massaarbetarna utvidgade sin strejk den 11
april och slogs sedan fjlls förbundskassan var tömd och
understödet tog slut i början av juli och därefter in i
augusti. Först då lyckades det forbundsledningen att av delegerade
från avdelningarna få en fullmakt att göra upp vid bordet.
De reformistiska ledarna hade nått sitt mål. Arbetarna ”fick
betalt för 1928.”
Det avtal som nu underskrevs innehöll även den i 17
marsförslaget föreskrivna reduceringen av 7 procent, men därtill
bestämmelser, som gav -arbetsköparna möjlighet att genom
höjning av hyror och vedpriser m. m. sänka reallönen
ytterligare. Vid de lokala förhandlingar som följde utnyttjade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
