Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lättar krisen eller fördjupas den?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"De objektiva villkoren för en konjunktursvängning i världen är givna
och hur skeptiskt man än må bedöma de amerikanska tilldragelserna,
har världen utan tvivel övervunnit krisens djupaste punkt och hämtar
nytt hopp.”
Och sedan är det inte underligt, om den borgerliga
dagspressens enklare krafter ytterligare blåser upp optimismen. Även
tyske rikskansler von Papen har tagit sig för att blåsa i
samma basun, när han i sitt tal av den 28 augusti motiverade
sitt räddningsprogram med att krisen inte vore så långt från
slutet.
Förenta staterna spelar högt spel.
Den amerikanska börshaussen har på olika håll i världen
genomskådats som en ren valmanöver för att säkerställa den
republikanske presidentkandidaten Hoovers omval i november.
På sina håll tror man emellertid, att även om denna konjunktur
är konstlad, så kommer den att stimulera en bättring. Det har
sitt intresse att se litet närmare på upplivningsförsöken.
Genom bildandet av Reconstruction Finance Corporation,
som fick sitt kapital från staten, utgavs under första halvåret
1932 över 1 miljard dollar till stöd huvudsakligen av banker
och järnvägsbolag. Åtgärden lyckades visst inte i sitt syfte
att liva upp hela hushållningen. Pengarna stannade kvar i
bankerna eller användes till att hålla de bankrutta
järnvägsbolagen över vattnet. Så måste man höja anslaget till
korporationen med ytterligare 2 miljarder dollars. För att avlasta
råvarumarknaden bildades en Commodities-Finance Corporation
och slutligen lämnades 2,122 miljoner dollar till anskaffande av
statliga arbeten, nödhjälpsarbeten, offentliga byggen etc.
Afan har alltså med flera miljarder dollar försökt liva upp
hushållningen. Det är statens pengar och att ge ut dem är ett
högt spel med hänsyn till att budgetens deficit redan är uppe
i miljarder. Faktiskt sätter Hoover allt på ett kort, och han
gör det delvis tvungen, för att inte ligga efter motpartiets,
demokraternas, krav.
Ljusnar det verkligen? Nej.
Vad har man nu reellt vunnit med den statliga
frikostigheten till banker och järnvägsbolag? Jo, man har stimulerat
börsspekulationen: från juni började värdepapper med fasta
räntor, från juli även aktiekurserna att stiga. I början av
september räknade man ut, att de under den delvis rätt
stormiga haussen inkasserade vinsterna på New York-börsen
utgjorde c:a 12 miljarder dollar. Detta betraktar Institut fur
Konjunkturforschung som ”ett första tecken till ljusning” och
därav hoppas det ett allmänt uppsving.
Den andra motiveringen för IfK:s optimism är
prisutvecklingen, som sedan mitten av juli har gått upp. Men det kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
