Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hur göra värdefull litteratur
mera läst?
Av Klas Wennerberg
Goethe har skrivit en liten dikt,
som man skulle kunna återge på
följande sätt:
"När man läser de kära, gamla,
döda författarna, behöver man
förklaringar och noter. De unga
författarna tror man sig däremot utan
vidare kunna förstå, men inte heller
detta går utan tolk."
Yttrandet är i dag lika sant som
då det skrevs. När vi läser de gamla
grekiska och latinska författarna
eller Dante och Shakespeare, brukar
vi ha tillgång till förklaringar och
kommentarer. Även när det gäller
en del betydligt senare bortgångna
författare, som t. ex. Tegnér, anses
vi stundom ha behov av åtminstone
en ordlista över konstigare
fornnordiska namn m. m. Men Tegnér och
hans samtida är väl de senaste, som
räknas till "de kära, gamla, döda
författarna" och alltså får sina
arbeten försedda med noter. Alla
senare tror vi oss förstå utan vidare,
eller rättare sagt förläggarna tycks
tro, att vi gör det. Ty på annat sätt
kan man väl inte tolka deras nästan
fullständiga underlåtenhet att förse
moderna böcker med förklarande
noter. Vare sig det gäller långa
citat på latin och italienska, ovanliga
namn ur den antika mytologien
eller hänsyftningar på icke alltför
bekanta historiska händelser, så
lämnas läsaren utan ledning. Allt
sådant tilltror man oss att förstå "utan
vidare". Men vi måste nog säga med
Goethe, att utan tolk går det inte.
Så länge den nästan obrutna
praxis råder, att ingenting hos
författare, avlidna efter mitten av
1800-talet, förklaras (utom i skolböcker),
är det mycket i modern litteratur,
som går förlorat för de flesta läsare.
Och särskilt gäller detta om
värdefull litteratur, som ju i allmänhet är
mer svårförstådd än den rena
förströelselitteraturen. Detta är mycket
beklagligt, ty det ger alldeles i
onödan den goda litteraturen ett
anseende för obegriplighet, som
skrämmer bort många läsare, vilka annars
kunde haft stor glädje av att lära
känna den. Därför bör man
naturligtvis också i nyare författares ar-
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
