Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERA TUKSPEGEL
Svenska visor och svenska ramsor.
FREDRIK STRÖM: Svenska
visor, ramsor och folkrim.
316 sid. Bonniers 1941. Pris
15 kr.
Stockholms stadsfullmäktiges
nuvarande ordförande ägnar sig inte bara åt
kommunala sysslor i huvudstaden. Han
hinner också med ett betydande litterärt
arbete. Vid sidan av sina memoarer, av
vilka en första del med en diger volym
utkom 1940, sysslar han också sedan
länge med folklore. Tidigare har han
givit ut Svenska ordspråk, Svenska
ordstäv och Svenska folkgåtor — tre böcker
vittnande om ett kulturhistoriskt
samlar-och räddningsarbete av enastående art
och omfattning. Nu senast har Fredrik
Ström kommit med ytterligare en volym
folkloristiskt material: den strax före jul
1941 utgivna samlingen Svenska visor,
ramsor och folkrim.
Om ordspråken och ordstäven talade
om svensk allmoges snarfyndighet och
replikkonst, ofta med både sälta och
must, berättar Svenska visor om den
enkla, både strofligt och innehållsligt,
men vackra poesi som från generation
till generation levde på allmogens läppar
och inte sällan skapades av allmogen
själv. Långt ifrån allt av dessa rim och
ramsor är poesi, men bland materialet
finns också en rad folkvisor av stor
skönhet och nyponblomfrisk charm. Man är
Fredrik Ström uppriktigt tacksam för
den möda han nedlagt dels på att samla
— härvidlag har han haft många goda
medhjälpare — dels på att sammanföra,
bearbeta och systematiskt ordna denna
rika skatt av visor, rim och ramsor.
Bland dem finns mycket, som tidigare
inte varit publicerat.
Det säger sig självt att författaren inte
gett sig in på någon värdering av sitt
material eller på någon vetenskaplig
analysering. Han erinrar i förordet endast
om det förhållandet, att mycket av det
som kallas svensk folkpoesi går tillbaka
på utländska källor — en stor del av
folkens sagoskatt är ju likaledes
internationell — men påpekar även, att å andra
sidan svenska folkvisor utvandrat till
andra länder. Vi äga också en mängd
lyriska folkvisor, som inte återfinnas i
andra länders folkpoesi, vilket ju tyder
på självständigt skapande. Det är väl
likaså sannolikt att svensk allmoge diktat
— den har ju klassiskt påbrå från
nordisk forntid och medeltid.
Fredrik Ström har uppdelat innehållet
i sin bok på ett flertal olika rubriker,
t. ex. Vaggvisor, Småbarnsvisor,
Vallvisor, Räknerim, Lek- och dansvisor,
Kärleks- och friarvisor, Bokstavsrim, Rams-
artade visor, Lyckoramsor och tydor
o. s. v. Ett detaljerat register finns också.
För varje visa har anförts dels en
huvudform, dels en eller flera varianter. I
några fall ha som exempel och för
jämförelsens skull tidigare ■— äldre -—■
författares uppteckningar anförts. Arbetet
har därigenom blivit både överskådligt
och värdefullt.
Studerar man samlingen närmare •—
— någon sträckläsning kan det inte bli
fråga om ■— blir man slagen av den
rikedom på visor, ramsor och poem, ofta
fyndiga, icke sällan lyriskt skimrande,
som levt i det svenska folkdjupet och
fötts eller omdiktats där. Man träffar på
bekanta strofer från sin barndom och
man möter uttryck, meningar och verser,
som våra främsta skalder tagit upp i
dikter, som slagit en genom sin
ursprunglighet. Man får därigenom ytterligare
en påminnelse om det levande
sambandet mellan ålderdomligt och sentida,
mellan folkligt och klassiskt.
Folkvisan, folkrimmet och ramsorna
äro döende. Många omständigheter
samverka. Dit hör naturligtvis livets
urbanisering, film och schlager, men också
vad som brukar kallas
strukturförändringar i näringslivet, jordbrukets
rationalisering o. s. v. Fäbod- och vallarlivets
upphörande har till exempel ryckt
undan grunden för vall- och ottevisorna.
Författaren erinrar också om detta i sitt
förord: "I somliga bygder har både
folkvisan och ramsan nästan försvunnit utom
hos några gamla gummor vid gravens
rand. Många av dessa gummor har
närmast varit generade över sina vackra
gamla visor. I allmänhet har den nu
levande ungdomen inga eller ringa förråd
av gamla äkta visor och låtar. Barnen
har ännu några lekramsor, men armodet
är stort både ifråga om variation och
präglingar". I detta fall är det uppenbart
att traditionsbrytningen gjort den
folkliga kulturen fattigare, ty hur det är
lever människan icke allenast av bröd.
Men mot bakgrunden av detta framstår
värdet av Fredrik Ströms samlararbete
så mycket klarare. Han har räddat åt
oss och eftervärlden en del av de
folkliga diktskatter och kulturvärden, som
icke längre — eller icke länge -— leva
på folkets läppar och i folkets hjärtan.
Till sist bör sägas att Fredrik Ström i
Uno Stallarholm funnit en illustratör,
som genialt löst sin uppgift. Stallarholms
teckningar till Svenska visor äro inte
blott talrika — de spegla på ett
förunderligt sätt visornas karaktär.
Svenska visor, ramsor och folkrim är
en bok för alla bibliotek men också för
alla, som ha sinne för den folkliga
kulturens värden. CHJ.
32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
