- Project Runeberg -  Folklig Kultur / 1942. Årgång VII /
35

(1940-1942)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ll TTERATURSPEGEL

kontraktsprosten Ch. Meurling som
huvudperson är värd det pris, som satts på
boken i dess helhet. R. A.

Stockholm—Paris—Stockholm.

ERIK ASKLUND:
Ynglingaresan. Bonniers. Kr. 3: 50.

ERIK ASKLUND: Stad i
Norden. Bonniers. Kr. 4:25.

Två små lättlästa prosaböcker av
Erik Asklund har utkommit i år,
bägge ett slags minnes- och reseböcker.
Det är inte många som kommer utanför
vårt lands gränser i dessa år, annat än
genom böckerna, och svenska författare
som vill ut får göra sina resor i minnet.
Det har Erik Asklund gjort i
Ynglingaresan. Sedan kan det hända att de
upptäcker något okänt eller minnesvärt i
hemlandet, när de har återkommit, eller
rent av i hemstaden, och går på strövtåg
i gamla gator och kvarter, upplever
nutid och minnen, tecknar av eller
drömmer sig in i stadens liv, som om den
vore en värld omkring den enskilde. Detta
har Asklund gjort i Stad i Norden.

Han skriver mjukt och ledigt, han
berättar sakligt och redligt, är kanske
något mer torr än man väntar, men han har
en hel del att säga utan att anstränga
läsaren med det alltför märkvärdiga eller
alltför vidlyftiga och hårdsmälta. I
Ynglingaresan är det skildringar från
en vandring genom många städer och
länder i ungdomsåren. Med en
diktande kollega drar en vårdag den unge
resenären till fots från vår huvudstad,
han vandrar eller åker snålskjuts ner
igenom landet och anländer till Malmö
och Köpenhamn, drar vidare och
kommer till Hamburg. De båda svenskarna
upplever mellankrigstidens Tyskland
från arbetarnas utgångspunkt. Det
imponerar på dem, fängslar dem, det är
ett "de levandes rike", ett framtidsland
tycks det. Vi har gott av att läsa om
detta Tyskland nu. Vem slog det i
spillror? -— De två ynglingarna från Norden
reser vidare genom Holland och Belgien
utan att bli särskilt fängslade. Varför
— längtade de redan alltför mycket till
Paris? — Boken avslutas med en rad
snabba skisser från den stad som då
gällde för många som världens
huvudstad. Men de två ser den från andra
sidor än de flesta turister. Detta ger
mycket av den lustiga tjusningen hos
kapitlet om Paris.

Boken om Stockholm är ändå lättare
men också torrare skriven. Det är ingen
resehandbok — annat än för den som
har vuxit upp i staden och under årens

lopp sett den i många skiftningar,
belysningar, väder och färger. Men det är
roligt att ströva med författaren genom
många slags stämningar och minnen,
även om man inte har dessa gemensamt
med honom. — Till denna bok har
Georg Lagerstedt tecknat en rad fina
vinjetter. H. P. M.

Ernst Norlind.

ERNST NORLIND: Franciscus
år. C. W. K. Gleerups förlag.
Pris kr. 8:50.

Vad Ernst Norlind säger om den
danska skriftställaren Johannes Jörgensen i
kapitlet om denne: "Det är en pilgrims
vallfärd till trakter, där helgonen, i
synnerhet den helige Franciscus, bott och
vandrat", skulle mycket väl kunna sägas
om honom själv. "Franciscus år", är en
pilgrims bok, och pilgrimen är
tänkaren, konstnären och skriftställaren Ernst
Norlind. Borgebyminnen och
Livsouver-tyr ha gjort Norlinds namn känt och
älskat i breda lager av vårt folk. Och
den plats, han med dessa böcker
erövrat i svensk litteratur, försvaras och
befästes genom "Franciscus år".

Norlind är sökaren, som vill komma
till klarhet med avseende på
livspro-plemen. Han vill gå på djupet och
finna de värden, som ge livet innehåll och
mening. I en känsla av
otillfredsställdhet hör han klockorna ringa helgsmål i
den lilla kyrkan vid Borgeby. Det
räcker inte med det förståndsmässiga, som
han förut funnit, han vill gå "udenom"
detta och för att finna det söker han sig
ned till Assisi, den helige Franciscus
stad. En ny värld, där tro och mystik
äro de förhärskande elementen, får han
syn på en annan sida av livet än den
han varit van vid i den
förståndsmässiga omgivning han förut levat. De
fromma systrarna i Antoniaklostret och
umgänget med Assisibefolkningen ger
inte bara konstnären mycket, utom i
synnerhet hans inre jag. På enkelt, men
också kritiskt, icke minst självkritiskt
sätt, berättar han om sina upplevelser.

Norlinds berättarkonst är storlagen.
Boken blir stark därför, att allt
författaren ger är något, som han själv
upplevat. Förkonstling och uppstyltat
talesätt är främmande för Borgebyherren.
Den fina humorn gör inte intrycket av
hans sista bok sämre, tvärtom. På ett
betagande sätt skildrar han både natur
och människor i den omkring den
gamla italienska staden.

J. Y. Åkeson.

35

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 12:38:05 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/folklig/1942/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free