Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUNNAR Hl RDMAN
|at oss först få cn antydan om vad
-Edessa skandinaver ha att säga.
Det största och grundligaste
inlägget ger den blide Lundafilosofen
Hans Larsson. Han ger ingenting
mindre än en omsorgsfullt
utarbetad, starkt koncentrerad
sammanfattning av sin filosofiska gärning.
Skulle tilläventyrs den, som inte
förut nödtorftigt känner till Hans
Larssons insatser som tänkare ha
någon svårighet att nu förstå
honom, så må denna uppsats ge
anledning att gå till Hans Larssons
böcker. En av dessa, "Studier och
meditationer", har förresten utkommit
i fem upplagor, ett tecken på att det
är populär filosofi i ordets bästa
bemärkelse. "Platon och vår tid",
"Idéerna i Stabberup" samt
"Minimum" äro böcker, som just i dessa
dagar ha mer att säga än någonsin.
I uppsatsen säger nu Hans Larsson:
"Humanitet i ordets filosofiska
mening synes mig fortfarande som
filosofiens rätta fältrop i en söndrad
tid. Enligt min mening, naturligtvis
av många bestridd, kan det icke bli
annorlunda för en genomtänkt
livsåskådning."
Man läser Hans Larsson med
glädje över hans vilja och förmåga
att "tillämpa idéerna i realiteternas
vimmel". Man önskar att denna
gåva vore mindre sällsynt bland såväl
filosofer som andra vetenskapsmän.
Författarna i denna bok ha den
dock alla om än i något skiftande
grad.
Stilla, blid och lättfattlig som
Hans Larsson själv är professor
Paasche med sitt lilla vackra
bidrag: "Historia — och kanske cn
livsåskådning". De få sidorna
påminna oss om vilken förnämlig
representant det fria Norge och
kulturens Norge har i prof. Paasche. En
påminnelse också till
folkbildningsorganisationerna att de böra hålla
kontakten med det bästa norska
genom att gästfritt och tacksamt
lyssna till dess bästa representantei\
"De frommes trots" kallar Rolf
Lagerborg sin uppsats. Det är en
bekännelse från en kristen
individualist i ett litet land mitt uppe i ett
stort krig.
Bland de tretton
utomskandina-viska författarna möta vi både
religiöst troende och ateister, både
optimister, pessimister och
skeptiker. Den förste är den berömde
astronomen James Jeans,
författaren till "Universum omkring oss"
och "Världsalltets mysterium". Det
är verkligen stora, svindlande
perspektiv han ger i sin uppsats "En
astronoms livssyn". Han finner
ingen svårighet i att förena denna med
kristen tro.
Den store engelske biologen
Julian Huxley avvisar däremot
såväl kristendom som religiös tro
överhuvud taget. Hans
trosbekännelse är en tro på livet. Han tror
också att vetenskapen omsider ska
göra världen bättre för
människorna att leva i. "Vi börja förstå de
psykologiska rötterna till
irritatio-nell fruktan ocli irrationell grymhet.
En vacker dag skola vi bli i stånd
att göra världen till en bättre
hemvist genom att utplåna dem."
Den franske författaren Jules
Ro-mains, kanske mest känd för sin
senast översatta bok "Verdun", läg-
72
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
