Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arbetsskolan
ett medel för demokratisk fostran
Av Evald Fransson
När statsrådet Bagge tog initiativet
till en mammututredning av våra
skolproblem, möttes han i början av
kritik. Man sporde förvånad, om ej
nödvändigare arbetsobjekt fanns
mitt under krig och kris. I dag torde
däremot råda allmän enighet om
åtgärdens framsynthet. På kort tid
har skolproblemen i vårt land
förvandlats från byråkratiska
expert-frågor till reella fakta, som rör oss
alla.
Redan genom den hittills förda
diskussionen har åtminstone positiva
resultat nåtts på ett vitalt område
för skolans gärning, nämligen
elevernas fostran till en mera medveten
demokratisk samhällssyn. Genom de
av soc.-dem. ungdomsförbundet
anordnade konferenserna kring
problemet Skola och folk har sålunda
klarhet erhållits över härvid
framkomliga handlingslinjer. Vid
strävandena att effektivisera skolornas
demokratiska fostran står följande
tre reformvägar öppna. För det
första en påverkan, förmedlad via
den enskilda lärarpersonligheten. I
hans demokratiska förankring och
övertygelse ligger en mäktig kraft,
som på suggestiv och känslomässig
väg kan tända hänförelsens eld i
unga sinnen. Vissa betänkligheter
har rests emot en alltför extrem
påverkan, och självklart ligger häri en
fara. Demokratin måste inse
sambandet mellan mål och medel, så att
den ej i sin nyvaknade vilja att värna
friheten söker göra detta med
diktaturens metoder. Påverkan från
katedern måste naturligtvis ske inom
ramen för takt och hänsyn. Men
frågan är, om inte den svenske lärarens
undervisning alltför ofta skett i den
kyliga och objektiva anda, som
glömmer, att endast anden förmår
att levandegöra. Vidare har
lärostoffets betydelse betonats. Skolan måste
sträva efter att eleverna erhåller en
utförlig kunskap om demokratins
utveckling, innebörd, värde och
betingelser. Läroböckerna har ur
denna synpunkt kritiserats som
bristfälliga och bärande en dryg skuld till
de växandes brist på rent
faktamässig kunskap om vårt folkstyre.
Slutligen har pekats på hur viktiga
skolans arbetsmetoder är för de ungas
fostran i en viss riktning. Söker vi
nu sammanfatta dessa tre metoder
84
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
