- Project Runeberg -  Folklig Kultur / 1942. Årgång VII /
88

(1940-1942)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ELIAS GRIP

I Ascot kände sig Kessler från början
omgiven av en renare, sundare atmosfär.
Själva skolhuset var beläget ute på
landet mitt i en vidsträckt park och där
utanför fanns ängsmarker med utmärkta
sportplatser. Ej långt därifrån fanns en
sjö med präktiga badstränder.

Skolans föreståndare Mr Kymersley
var en stor naturentusiast. Ofta tog han
en grupp elever med sig på långa
strövtåg i skog och mark. Ehuru sträng och
fordrande, var han omtyckt av pojkarna
på grund av sin omutliga rättvisa och för
att han själv deltog i sport och
frilufts-lekai\ Även de andra lärarna deltog med
nöje i pojkarnas idrottsövningar, och
därigenom bildades mellan lärare och
elever ett gott kamratskap ungefär som
mellan de yngre och äldre medlemmarna
i en officerskår.

Trots de myckna sportövningarna kom
de teoretiska studierna inte till korta. I
Paris hade Harry Kessler varit en
mycket medelmåttig elev. Här i Ascot kände
han sig långt mera fri. Hans kropp
stärktes, och han gjorde goda framsteg även i
de bokliga ämnena.

Liksom Eton och Harrow var även
Ascot en utpräglad överklassskola, som
endast besöktes av aristokratiens och det
högre borgerskapets söner. Många av
Kesslers kamrater tillhörde frejdade
engelska familjer, såsom Hamilton,
Gordon, Churchill m. fi. Det ideal, vartill
uppfostran syftade, var gentlemannen
med dennes karakteristiska dygder,
ridderlighet, självbehärskning, orädd
sanningskärlek och säkerhet i uppträdande.
Den moral, som inskärptes, var också i
viss mån klassmoral. Man framhöll för
eleverna, att det inte passade för dem
alt umgås med allmogens barn. Sådana
och liknande lärdomar var ägnade att
uppamma klasshögfärd och skärpa de
sociala motsatserna. Nödvändigheten av
värdig hållning och självkontroll
inskärptes, men därmed följde också ett visst
förakt för andra folk och klasser.

Tidigt blev dessa ynglingar medvetna
om att tillhöra den härskande klassen,
men de fick också veta sina förpliktelser.
Det gällde bl. a. att aldrig vid någon fara

eller oväntad situation förlora
herraväldet över sig själv. Mot svagare individer
och dem, som tillhörde de lägre stånden,
skulle man visa sig reserverad men
hövlig och hänsynsfull.

På det hela taget trivdes den unge
Kessler väl i Ascot. Det ingick emellertid
i föräldrarnas uppfostringsplan, att
sonen inte skulle stanna för länge i
England utan få vidare utbildning vid ett
tyskt gymnasium och tyska universitetet.
Vid 16 års ålder blev han också inskriven
vid Johanneum, ett gammalt förnämligt
gymnasium i Hamburg.

För den engelska skolan var målet
danandet av gentlemän. För den tyska var
målet att bibringa bildning. Med detta
begrepp bedrevs en veritabel kult, som
stundom fick rent av något mystiskt över
sig. Begreppet fattades mycket allmänt,
men den unge Kessler märkte dock snart
åtminstone vad som inte ingick i den
tyska bildningen. Fysisk fostran
försummades, idrott och sport ansågs skäligen
onyttiga. Kultiverad smak med känsla för
form och färg hörde inte heller till
bildningen. Det fick han se, då han ibland
blev inbjuden till lärarnas hem.

Arbetet i det tyska gymnasiet bedrevs
efter helt andra linjer än i England.
Även i Johanneum var latin och grekiska
huvudämnen, men här lade man
framför allt vikt vid grammatiken, under det
i den engelska skolan själva litteraturen
och förståelse för den klassiska kulturen
var huvudsak; att det senare för
ungdomens andliga utveckling var betydligt
värdefullare, ligger i öppen dag.

Förhållandet mellan lärare och elever
var inte respektfullt kamratligt såsom i
den engelska skolan utan liknade snarare
förhållandet mellan execisdrillande
underofficerare och motspänstigt manskap.
Detta hade till en del sin grund däri, att
flera av lärarna var reservlöjtnanter och
strävade efter att i klassen införa
militärisk anda.

Erfarenheterna från de tre nationernas
olika undervisningsmetoder ocli
bildningsideal blev utom förtrogenhet med
respektive språk av stort värde för
Hess-ler under hans följande verksamhet som

88

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:33:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/folklig/1942/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free