Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. GÖSTA MALMSTRÖM
frågade icke köpt någon som helst
bok under hösten och vintern. Det
är tydligt att den bokläsande
allmänheten utgör ett relativt tunt
skikt av hela landets befolkning.
Och då är alltjämt inget sagt om
böckernas kvalitet. Även med en
mycket ytlig kännedom om den
gångbara litteraturens
upplagesiffror, inser man lätt att de kvalitativa
bokläsarna utgör ett mycket mindre
procenttal av hela svenska folket.
Ännu mera anmärkningsvärt blir
resultatet, om man ställer det i
samband med det förhållandet, att det
allmänna bokintresset, sådant det
avspeglas såväl i bibliotekens
lånesiffror som i bokhandeln, varit
särskilt livaktigt under den period som
undersökningen avser. Resultatet
skulle sannolikt blivit ännu mer
nedslående, om undersökningen
hade gjorts något av de sista
fredsåren.
Det är nästan självklart att
boklånen främst förekommit inom
arbetarklassen, men utredningen
visar att även de bättre situerade i
stor utsträckning lånar böcker. Det
är att märka att boklånen inte
uteslutande behövt företas hos de
offentliga biblioteken, utan bland
boklånen ingår givetvis en mycket
väsentlig del lån av kamrater och
vänner. Utredningen visar vidare
att de unga männen är de flitigaste
bokköparna, medan de unga
kvinnorna är de flitigaste lånarna.
Resultatet utgör samtidigt bevis för
kvinnornas större ekonomiska
förtänksamhet och männens djupare
bildningsintresse. Mina läsare får
väl, beroende av om de tillhör den
ena eller andra kategorien, fästa
huvudvikten vid den ena eller
andra omständigheten.
Vad säger oss nu
läsecirkelunder-sökningen? Det visar sig att
cirka 7 procent av svenska folket
f. n. är med i läsecirklar. Om man
vågar tro på denna uppgift, skulle
man sålunda kunna räkna
läsecir-keldeltagarna i hundratusental.
Just ifråga om läsecirklarna är
emellertid skillnaden mellan de tre
yrkeskategorierna mycket påtaglig.
Av de bättre situerade är inte
mindre än 32 procent
läsecirkeldel-tagare, av medelklassen 10 procent
och av arbetarna 3 procent. Inom
medelklassen torde det
huvudsakligen vara tjänstemännen som
kommit deltagarsiffran att bli så
relativt hög. Men här finns uppenbart
plats för en energisk reklam- och
propagandaverksamhet för
läsecirklar bland de stora
löntagarkate-gorierna. Läsecirklarna är ju
framför allt lämpliga för större eller
kanske ännu hellre för medelstora
arbetsplatser, där besväret med
bokdistributionen kan reduceras till
en obetydlighet. Det förefaller
emellertid som om denna
studieform inte alis slagit igenom
exempelvis på arbetarhåll.
Läsecirklarna har emellertid även
en kvalitetssida. Det gäller att
verka för att dessa läsecirklars
bokbestånd blir så värdefullt som möjligt.
Inom T j änstemännens
Bildnings-verksamhet har vi under de senaste
åren ägnat denna fråga stor
uppmärksamhet. Vi har nämligen
varit på det klara med att det är just
108
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
