Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LORENTZ BOLIN
tansvärda dagar. Vilka oersättliga
skönhetsvärden kommer då att
vara spolierade? Då uppstår
emellertid också den frågan: "Spelar nu
detta någon roll? Växer vi inte in i
det nya landskapet, alltefter som
det utvecklar sig i
överensstämmelse med en ny tids fordringar och
sätt att se?" Ja, om det vore så väl,
men det är det inte.
Först och främst måste slås fast,
att vi knappast har någon
ursprunglig natur längre i mellersta
och södra Sverige. Myrar, vissa
havs- och sjöstränder samt
kärrmarker utgör ett undantag. Överallt
har människan tryckt sin prägel på
naturen. Skogar har huggits bort
och åkrar har trätt i deras ställe,
sjöar har sänkts och träskmarker
har dikats ut o. s. v. T. o. m. de
skogar, som finns kvar, är i hög grad
präglade av människan. Träden
har inte på långt när den storlek de
hade förr, de gamla ihåliga träden
är borta, vindfällena och de därav
betingade gläntorna finns inte mer.
I stället är marken full med ris och
bråte efter de ständigt
återkommande blädningarna. Å andra
sidan får vi emellertid komma ihåg,
att det är exploateringen av
naturen, som framskapat
kulturlandskapets skönhet: perspektiv, rymd,
omväxling och rikedom. "Ja, se
där", kanske någon invänder, "vi
anpassar oss efter
rationaliseringen." Så är dock inte fallet. Allt detta
står i överensstämmelse sedan
gammalt med vår skönhetsuppfattning.
Endast till en viss gräns kan
landskapets skönhet berikas på detta
sätt. När gränsen är uppnådd, trä-
der enformigheten i stället för
omväxlingen, fattigdomen i stället för
rikedomen. Landskapet utarmas och
förflackas. Vårt skönhetssinne är så
beskaffat, att vi inte kan följa med
i denna utveckling hur länge som
helst, lika litet som vår kropp kan
följa med i den tekniska
utvecklingen med avseende på
födoämnena och lära sig att äta några piller
till sist. Matsmältningsapparaten är
ju byggd efter en voluminös födas
retningsförmåga och måste ha ett
visst antal kalorier.
En utarmning av landskapets
skönhetsvärden måste ha sina
svåra följder även för själslivet,
fastän vi nu inte förstår det.
Framför allt måste naturen som
konstnärlig inspirationskälla förtvina
och krympa samman. Dessutom bör
vi tänka på att trots ali
exploatering av landskapet, så har hittills
naturen ändå så att säga slagit
igenom och tryckt sin prägel på det
hela. Träden får i alla fall växa
som de vill och likaså gräsen och
blommorna i backarna och vid
vägkanten. Tillfälligheten har tryckt
sin prägel på dem, och de skänker
oss något av det orördas charm.
Med tillfällighet menar jag endast,
att de är ett uttryck för en annan
lagbundenhet än den, som vi är
vana vid i vår tekniskt och
ekonomiskt gestaltade värld. Och just
därför har den fria naturen en
sådan förmåga att skänka rekreation
och avspänning. Men inte bara
rekreation. Vi kommer i kontakt med
tillvarons djupaste kraftkällor, och
ali den storhet och det lugn, som
114
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
