- Project Runeberg -  Folklig Kultur / 1942. Årgång VII /
127

(1940-1942)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KJËLD ABELL

mans med en ung man, som hon inte
känner. Hon hör till den bortskämda
kvinnotyp, som i hela sitt liv haft andra
att uträtta sina ärenden, och hennes
ytlighet väcker den unge mannens harm.
Han är i själva verket Kjeld Abell själv.
Men hon heter alltså Judith. Namnet ger
den unge mannen idéassociationen till
den bibliska kvinnan, och rätt som det
är befinner vi oss verkligen i det gamla
Judaland — i den sedan veckor tillbaka
belägrade staden, som endast kan räddas
genom en kvinnas heroiska insats. Judith
måste för första gången uträtta ett
ärende själv. Hon måste rädda sin stad.

Slutet är underligt och oklart. Judith
mördar aldrig Holofernes, och därmed
har den fabel, som ligger till grund för
skådespelet, förlorat sin mening.
Konstnärligt och dramatiskt betyder stycket en
tillbakagång från "Anna Sophie Hedvig",
hur lysande kvickt det än är i
situationerna och samtalen. Det är
konstruktionen av dramat, som denna gång inte har
lyckats för författaren.

T ikväl är Kjeld Abell en ännu ung
dik-tare — född 1901 — av vilken man
kan vänta sig mycket. Han har redan
gjort en av de mest betydelsefulla
insatserna i nordisk teater under senare tid.
Hans makalösa poetiska finurlighet och
påhittighet har gjort honom även till
filmförfattare, och för närvarande — i
det mörklagda Köpenhamn — har han
fått den skenbart kuriösa befattningen
som direktör för Tivoli. Det kan vid
första ögonblicket synas som en reträtt
från det allvarliga ställningstagande han
i sina dramer kräver av människorna i
en tid som denna. Men djupare sett är
det nog inte så. Den danska heroismen
hämtar sin kraft ur ett humör, ett Lune,
som ingenting riktigt biter på, och som
i dessa dagar är en ovärderlig tillgång
för det danska folket. Som direktör för
Tivoli, det stora folkliga
nöjesetablissemanget i stadens hjärta, har Kjeld Abell
att se till, att inte det gamla vänliga
"Smilet" slocknar i Köpenhamn.

Snoilsky-biografi.

HENRY OLSSON: Den unge
Snoilsky. Gebers. Kr. 12: 50.

Professor Henry Olsson torde i detta
nu vara vår främste kännare av
Snoilskys liv och verk. Kanske mer än någon
annan litteraturhistoriker har han ägnat
sina forskningar åt 1800-talets svenska
diktning. Sina djupgående kunskaper på
detta område har han förut
dokumenterat i betydande arbeten bl. a. om
Almquist och "Från Wallin till Fröding". Det
nu föreliggande arbetet, vars titel läses
här ovan, är att betrakta såsom den
första delen i ett stort anlagt verk. I
denna del behandlar han skaldens
ungdomsdiktning och når fram till de sista
åren av 1870-talet, vilka medförde en
radikal förändring i diktarens liv.

För den närmast efter Snoilsky
följande generationen stod skalden nästan
som en inkarnation av värdighet,
olympiskt lugn och harmoni. Levertin talar
om honom såsom en "i sin harmonis
värdighet, i sin klarhets ro sällsynt
bjudande, intagande och hög gestalt". För
en senare iakttagare med tillgång till ett
rikare biografiskt material står det klart,
att över Snoilskys gestalt vilar ett drag
av livsoro och diktartragik. Det är
Henry Olssons stora förtjänst att i
föreliggande arbete i detalj ha påvisat detta. Den
bild, som han genom sina forskningar
och noggranna diktanalyser fått fram av
Snoilsky, blir också mera djupt
mänsklig och rikare facetterad.

Vi får här blicka in i det arv, som
skalden fått övertaga från gångna
släktled, och vidare följa hans utveckling som
diktare alltifrån de famlande försöken
under den första ungdomstiden, vidare
genombrottsdikterna, de överdådigt
livsbejakande Italienska bilderna och sedan
sonetterna. Alla dessa dikter ställas i
rapport till Snoilskys personliga
upplevelser och framtidsdrömmar.

Hela framställningen ter sig som en
levande personlig och litterär kommentar
till Snoilskys diktning ända fram till den
tid, då skalden bryter med det förflutna
och gör sig fri från de band, som trycka
honom i hemlandet för att i sydligare
nejder få uppleva en ny diktarvår.

Det gedigna och i hög grad fängslande
arbetet prydes av ett stort antal
ypperliga illustrationer.

Elias Grip.

127

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:33:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/folklig/1942/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free