Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE BÄSTA UNGDOMSBÖCKERNA
Bland de vanskligaste uppgifterna är
nog att direkt för ungdom skriva böcker
som leder upp till de vuxnas
facklitteratur, den vetenskapliga och tekniska
litteraturen. Man kunde inbilla sig att
intresserade läroboksförfattare gärna
skulle skriva mer skildrande och berättande
tillägg till sina läroböcker, men det
händer sällan. Har de en sådan pedantisk
eller akademisk stelhet i fingrarna, att de
inte kan berätta eller kåsera om sina
ämnen och ge ungdomen det primära
intresset, locka barn med på
upptäcktsvä-garna? . . . Föga nytt av detta slag finns
det att nämna. En översättning från
tyskan, Vår hemlighetsfulla värld av
FI. J. Kaeser (Gleerups) är för år 1941 det
enda, utom den norska boken
Teknik-kens erobring av Chr. A. R. Christensen
och tre små böcker av M. Ilin: 100.000
varför, Vad är klockan, Och det vart ljus
(KF 1940).
Ett prisvärt uppslag på ett närliggande
område har resulterat i de bägge
utmärkta böckerna Tolv kvällssamtal med
Göran, av Anders Örne, och Tolv
kvällssamtal med Gerd, av Margit Palmær
(Wahlström & Widstrand). Det är
förtroendefullt resonerande uppsatser i aktuella
ämnen, särskilt för vår tids ungdom
aktuella, och de unga läsarna är tacksamma
för dem. De borde få bli mönster för
många motsvarande, dessa böcker.
Samtalsformen är en naturlig och enkel, i god
mening "sokratisk" dialog; de
resonerande hjälps åt att komma till
upplysande svar på frågorna.
Geografiska, historiska och biografiska
berättelser är ett mycket försummat
område. Av nyare svenska böcker är
Skarppils hämnd av John O. Ericsson (Gebers)
bäst. Engelsk medeltid lever fint upp i
den. Svenska levnadsskildringar för
ungdom eller teckningarna av nordiska
gestalter från gammal och ny tid är något
som helt saknas. Varför? ... En svensk
bearbetning av den norske rektorn Jon
Sörensens bok Fridtjof Nansen (Gebers)
utkom 1940, likaså den förträffliga
norska boken Jordens erobring av Odd
Hö-laas (om upptäckares öden). Om egna
Mollie
Faustman.
färder och äventyr berättar Elis Forss
roligt och fängslande i Tropik
(Bonniers). Annars är det magert.
På väg till skönlitteraturen står det
numera till buds för de unga läsarna en
mängd berättelser från barnens egen
värld, flickböcker, pojkböcker, "romaner
för unga flickor" o. dyl. Förr läste man
i förtid världslitteraturens mästerverk
och blaskig följetongsgoja om varannat,
utan att lära sig se skillnaden.
Rövarromaner och indianböcker bör ha sin del
av skulden till att den vuxna
dussinpubliken nu är så hänfallen åt böcker med
primitiv underhållning och konstgjord
spänning. Vår tids ungdom har nog —
trots bristerna i dess egen litteratur —
helt andra förutsättningar att i mogna
år förstå och uppskatta den verkliga
diktningen, människoskildringen i episk,
dramatisk och lyrisk form.
Först ska här nämnas en liten samling
svenska böcker, som kan sägas ge en
värdefull skolning för skönlitteraturen
men samtidigt en många gånger tjusig
eller spännande läsning. Tyvärr nödgas
man i flera av dem lägga märke till
författarnas brist på stilkänsla och
språköra. Trots vissa gamla lärares eller
skol-byråkraters påståenden gör de inte den
svenska skolungdomen någon tjänst med
att avfatta sina alster i tråkig
normalprosa och stelbent skriftspråk.
163
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
