Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. Y. ÅKESON
för en bygd att ha ett fullständigt arkiv
med färgbilder, där man med
projektorns hjälp kan visa bilder av bygdens
natur, de gamla gårdarna, för att nu
inte tala om människorna, som levat och
verkat i denna bygd för generationer
sedan. Tänk om vi hade haft möjligheter
att se våra förfäder på det sätt, som våra
barn kunna få det. Men det gäller att
sätta i gång innan det blir för sent. Här
har studiefolket en stor uppgift. På ett
bättre sätt kan inte det förgångna
konserveras än genom färgfotografering.
Nu hör jag emellertid den
invändningen: Tekniskt kanske det inte är så svårt
att lösa, men ekonomiskt! Ställer sig
inte denna sak mycket dyr? Visserligen
måste man ha till sitt förfogande en bra
kamera, med ett gott objektiv. En sådan
kostar minst 100 kronor, men det finns
möjligheter att få låna kamera i en
fotoaffär, där man köper filmen. Denna
kostar visserligen något över 10 kronor, men
så finns det också omkring 36 tagningar
på varje rulle. Lägger man så härtill
montaget av den färdiga bilden, glas,
masker och kantningsremsor, så kommer
den färdiga bilden i ett pris av 40—50
öre. Sannerligen inte dyrt för det
material man samlar på detta sätt. Omöjligt
vore det säkerligen inte att här få ett
mindre anslag från t. ex.
skolmyndigheterna, ty skolan torde ha stort intresse
av ett sådant bildarkiv för
hembygdsundervisningen. Mer och mer börjar man
också i skolorna skaffa
småbildsprojektorer och för dessa lämnas anslag.
Ligger det då inte nära till hands att också
lämna anslag till bildmaterialet, som till
motiv har den egna bygden? Med en
femtiolapp kommer man långt. Många
gårdar, naturscenerier och
människotyper kan tack vare den bevaras till
eftervärlden.
\ len är nu detta ett studiearbete? På
-L’J-den frågan kan väl inte givas mera
än ett svar. Här är det inte fråga om ett
vanligt "knäppande", utan ett
materialsamlande i den egna hembygden. Genom
detta samlar man inte endast bilder, utan
historia och dagens liv. Går man rätt till-
väga torde detta bliva inledningen till en
hembygdsinventering, som mycket väl
försvarar sin plats på studieprogrammet.
Går man systematiskt till väga, kan man
få samman ett material, som kan
användas i det mest vida sammanhang.
Nöjsamt torde detta samlande vara, men
också i högsta grad nyttigt. Och tänk
vilken glädje det blir under vinterns
studiemöten, när man plockar fram detta
material. Då kan det bli "sommarens soliga
dagar" med alla deras färger i vinterns
mörka kvällar. Och det skadar ju inte att
få lite "färg" över studiearbetet.
Visor tryckta i fjol.
AXEL ÖSTERBERG: Visor
tryckta i fjol. 160 sid. Pris
kr. 3: •—. Federativs förlag.
Axel Österberg, signaturen "Kluck" i
tidningen Arbetaren, har i dagarna
utgivit sin fjärde diktsamling, "Visor tryckta
i fjol". Den nya samlingen skiljer sig
från hans tre tidigare i så motto, att den
— med undantag av den avslutande
dikten — innehåller dikter, som under det
gångna året varit publicerade som
marginalvers i Arbetaren. Författaren har själv
verkställt urvalet, vilket resulterat i en
av de roligaste och mest elaka samlingar,
som utkommit här i landet. I gycklande
och träffande ord sjunger han ut sin
uppkäftiga mening om tingen och
tillvaron. De dagsaktuella händelserna
kommenterar han på sitt eget oefterhärmliga
vis. Sitt förakt för de många svansande
och "anpassningsbara" figurer, som då
och då sticker upp sitt huvud i
världspolitiken, sticker han inte under stol med.
Samlingen innehåller 160 laddade sidor
vers av bästa Kluckmärke. Den avslutas
med en av de ståtligaste programdikter,
som Österberg någonsin skrivit: "Prolog
vid möte mot nazismen i Auditoriet den
14 okt. 1941." — Det förhållandet att
samlingen därutöver äger litterära
förtjänster bör endast stimulera till ökat
intresse kring densamma.
Rune Modeen.
Lavs Cnglund: Säg du —
W. & W. Lyrik. Kr. 1:75.
»Han kanske kan bli något stort.»
STIG AHLGREN.
170
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
