- Project Runeberg -  Folklig Kultur / 1942. Årgång VII /
173

(1940-1942)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LITTERA TURSPEGEL

Tysk litteratur i
landsflykt

Av Günter Dallman

För den tyska litteraturens och de tyska
skriftställarnas vidkommande är
landsflykten ingen alldeles ny företeelse.
Blicka vi hundra år tillbaka i tiden se vi
den tyska censurens småaktiga och
ond-sinta härjande som en mardröm tynga
på en hel författargeneration, läggande
beslag på alla i frihetlig hänförelse
spirande tankar och idéer och misstänksamt
snokande igenom alla tryckalster. En
litteraturgrupp som "Das Junge
Deutsch-land" — som kände sig ung i
förhållande till romantiken, vilken låtit missbruka
sig som redskap i händerna på den
reaktionära Metternich-regimen — förföljdes
skoningslöst inte bara vad angår deras
redan tryckta skrifter. Nej: regeringen
förbjöd tillika alla de skrifter som ev.
ännu kunde väntas utgå ifrån de
ungtyska författarna och skalderna! Den fria
anden, den fritt tänkande och fritt
kännande prosan och poesin drevs på detta
sätt till en tillvaro bortom det trångsinta
fosterlandets gränser. Det är känt att ex.
en Heine tillbragt hälften av sitt liv i
Frankrike (fast han under hela sitt liv
förblivit en alltigenom tysk diktare och
tänkare — inte minst i sin psykiska och
politiska klyvning mellan borgerlig
tradition och samhällsomstörtande
jakobi-nism). Men det är kanske mindre känt
att även en Hoffmann von Fallersleben,
litteraturliistorieker men främst skald
och skapare av den tyska
nationalhymnen "Deutschland über allés", och
en Freiliggrath, som i glänsande
dikter hyllat både 1848 års revolutions
stormvågor och, senare, patriotismen
med årtal 1870—71, att även dessa två
så markanta profiler ur den tyska
litteraturens ungtyska Sturm und Dräng
varit tvungna att inför det politiska
tryckets olidliga förföljelsemani söka sig en

fristad i främmande land. Både Paris
och London blevo på detta sätt till
centrala samlingsplatser för en mängd tyska
författare och skalder som icke förmådde
uthärda hematmosfären — eller, för att
uttrycka saken mera oförblommerat: som
varken i andlig eller i bokstavlig mening
ville svälta ihjäl i sitt fosterland, vilket
inte längre visade sig som ett hemland.
Detta ligger, som sagt, endast omkring
hundra år tillbaka i tiden.

Under trettiotalet och fyrtiotalet av
vårt århundrade har den tyska
litteraturen ånyo måst uppleva och uthärda
en landsflyktens epok. Vad som ännu för
ett tiotal år sedan för varje
litteraturkännare skulle förefallit fullkomligt otroligt,
ja rentav groteskt, är verklighet i detta
nu: Thomas Mann, Tysklands största
levande prosaförfattare, är flykting i
Amerika och uppträder därstädes i mot
nazistregimen riktade
radiopropaganda-utsändningar! En Th. Mann har lämnat
elfenbenstornet och med berått mod
kastat tyngden av sin röst och av sitt
intellektuella samvete rakt in i stridens
vimmel. Men det vore feltolkat att därav
vilja sluta att den store tyske författaren
trampat sitt egentliga kall under fötterna
och givit sig politiken i våld. Den som
känner Th. Manns läggning får nog anta
att han, med Goethe, menar att den
politiska visan är en vederstygglig sådan.
Men vår tid har bland andra
orimligheter och omvärderingar av både begrepp
och människor åstadkommit det
märkliga faktum att författaren till familjen
Buddenbrooks omspännande krönika,
författaren till "Döden i Venedig" m. fi.
underbara noveller, författaren till den
tankerika, tankeväckande romanen
"Bergtagen", visserligen erhöll
nobelpriset år 1929 men icke desto mindre
från-kändes sitt tyska medborgarskap år 1936
och sedan dess framstår som
nazistregimens onekligen mest framstående
andlige antagonist.

Det är tacknämligt att
Bermann-Fischer-förlag i Stockholm har gjort till
sin uppgift att vårda den tyska littera-

173

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:33:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/folklig/1942/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free