Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERA TURSPEGEL
henne gnistan går ut, det händer
underverk, en källa börjar framspringa, sjuka
botas — men gnistan Bernadette gör
aldrig själv och på eget bevåg ett försök
att tända själarna, hon avböjer
tvärtemot alla personliga hyllingar. Men
kyrkan insätter en
undersökningskommission och kyrkan tar hand om den klenod
som heter Bernadette. Flickan görs till
helgon. Men kanoniseringen sker först
år 1933, sålunda långt efter Bernadettes
kvalfulla död i tuberkulos i klostret i
Tarbes.
Ämnesvalet är igen karakteristiskt för
Werfel som i sin egenskap som skapande
konstnär hyllar den övertygelsen att den
alltigenom mystiska varelsen, som heter
Människa, bindes genom den gudomliga
lagen, att hennes tro är saliggörande.
Men han konfronterar oss också med
motståndarnas, den upplysta opinionens,
världsliga synpunkter.
Tysk romankonst har även i landsflykt
bevarat sin tradition. Och nu väntar vi
även på något nytt från detta håll:
Nachwuchs!
Det demokratiska Amerika.
DORSHA HAYES: The
American Primer.
The American Primer är en
A-B-C-läse-bok om Amerika, skulle man kunna säga.
Den är skriven av en arbetslös dansös.
Hon är ingen yrkesförfattare och ingen
yrkesskribent. Det är hennes första bok.
Hon skriver denna bok om Amerika efter
en svår personlig arbetslöshetsperiod.
Och här i denna bok hävdar hon, att hon
faktiskt efter dessa genomlevda svåra
tider trots allt ser landets demokratiska
livsform klarare än förut. Den personliga
nöden har inte gjort henne blind för
demokratiens frammarsch i Amerika. En
demokrati i ständig tillväxt.
Dessa hälsosamma tecken visar
författarinnan oss genom att peka på den
traditionella frihetens roll i Amerika. En
demokratisk frihet och en demokratisk
livsåskådning som satt sin djupa
uppbyggande prägel på landet och hela den
amerikanska generationen. I Amerika
där puritanism, intolerans och
intellektuell slätstrukenhet äro vardagliga
företeelser, där arbetslöshetskriser, sociala
missförhållanden, korruption och
rasproblem synas slå ner demokratiens till
andlig frigörelse samlade krafter, lever
dock demokratien starkare än
annorstädes i världen i dag. Spåren äro djupa
och allför allmänna för att man skulle
kunna ta miste.
Författarinnan visar oss att Amerika
inte har misslyckats att lösa sina
demokratiska samhällsuppgifter. Dessa hålla
på att vidgas och utbyggas mer och mer.
Den demokratiska staten är inte färdig
än. Det är därför det finns så många
sociala misshälligheter. Författarinnan
säger detta fullt medvetet. Hon visar fram
med kritisk, vaken blick den sociala
efterblivenhet som ännu finns och som i
så oändligt många fall svär
antagonistiskt mot landets grundmurade
demokratiska struktur. Konkret och klart visar
författarinnan upp konturerna av landets
demokratiska karaktär.
Det är en demokratisk trosbekännelse
som stegrar viljan att leva och arbeta.
Vi få en frisk bild av Amerika. Vi få
se dess många sociala problem i nytt
ljus. Författarinnan bekänner att trots
alla rådande misshälligheter har hon en
envis och fast tro på Amerikas framlid.
Det är inte en vacker kliché
författarinnan visar upp, men det är Amerika av i
dag. Man skulle vilja kalla Dorsha Hayes
bok: Offentlig psykologi över våra
dagars Amerika. Den berättar enkelt och
klart om de demokratiska idéernas natur.
Den visar hur de stora miljonarméerna
av detta folk har det i socialt hänseende
inom landets portar.
Sociala defekter finns det fortfarande
många och stora. Författarinnan pekar
på dessa. Men man är därför inte
renons på samhällsanda och
samhällsansvar. Man vill böta detta sociala
onda. Det är inte demokratiens fel
att detta inte redan skett. Viljan har
aldrig fattats. Konsekvent arbetar man
vidare för att genomföra demokrati och
social frihet. Men, säger författarinnan,
man botar inte sociala defekter genom
att låta bli att kreditera framsteg som
redan vunnits. Och Amerika har vunnit
många och stora sociala och
demokratiska framgångar. Man är på ständig väg
framåt.
Fredens och rättens samhälle håller
Amerika på att bygga upp. Och om detta
samhälle skall den individuella
människan endast ha en mening: Demokratisk
frihet och mänskliga rättigheter äro
människans oförytterliga rätt. Rätten att tala
och handla fritt — rätten att tänka fritt
är målmedveten uppfostran till
demokrati. Om denna rätt kringskäres och
trampas ner i fosterlandet måste demokra-
175
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
