Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMENTARER
Hur går det med samlingslokalerna?
Efter decenniers diskussioner,
motioner i riksdagen, efter många om och
men beslutad och genomförd utredning
och slutligen vid årets riksdag fattat
beslut om ett anslag på några miljoner
kronor till byggande och underhåll av
allmänna samlingslokaler, drog
föreningsfolket landet runt en lättnadens suck och
såg i andanom fina och trivsamma
föreningshus växa upp i bygderna. En
gammal segsliten fejd hade avblåsts.
Tyvärr drogs denna lättnadens suck
för tidigt. När utredningsmännen lade
fram sitt digra och på kloka och
gentemot föreningslivet välvilliga synpunkter
späckade betänkande, trodde man det
hela var klart och att det bara var en
tidsfråga när verksamheten skulle
komma igång. Så kom storkriget och
därmed en av försvarsutgifter våldsamt
tyngd budget, som ställde nya
anslagsbehov till "civila" ändamål på framtiden.
När så efter ett par år regeringen trots
detta ansåg sig kunna lägga fram en
proposition i ärendet och riksdagen utan
några nämnvärda invändningar beviljade
3 miljoner till verksamheten, trodde man
frågan alla motigheter till trots vara i
hamn.
Vid en konferens, som Samverkande
bildningsförbunden hade på Vår gård i
slutet av juni och till vilken
representanter för lokalägande och lokalbyggande
organisationer voro inbjudna, lämnade
kanslisekreterare Dagny Olsson i Statens
Byggnadslånebyrå en redogörelse för den
författning, som utarbetats och endast
väntade på konseljbeslut. Det centrala i
förslaget var tillsättandet av en
sakkunnignämnd med representanter för olika
i lokalfrågan speciellt intresserade orga-
nisationer. Av redogörelsen framgick, att
denna sakkunnignämnd skulle komma
att få laborera med en betydande
papperskvarn och att det skulle ta åtskillig
tid innan någon byggnadsverksamhet
skulle kunna komma igång.
Nu ser det inte bättre ut än att hela
frågan på nytt ställts på framtiden.
Restriktionerna på byggnadsmarknaden ha
rest ett nytt hinder. Förslaget till
författning ligger nedstoppat i någon låda,
ingen nämnd har tillsatts och av det
omfattande förarbete, som förutsatts innan
några lån skulle kunna beviljas och
byggnadsverksamheten komma igång, har
ingenting gjorts.
Det nya läget ter sig oroväckande.
Föreningsfolket har väntat länge på denna
frågas lösning. Nu, när man äntligen
kunde vänta sig resultat, har det plötsligt
blivit mol tyst kring projektet. Hur går
det med de allmänna samlingslokalerna?
En förklaring är på sin plats.
Bokförsäljningen.
BMF, d. v. s.
bokhandelsmedhjälpare-organet, riktar i sitt juninummer en arg
kritik mot rektor Hegardts artikel om
landsbygdens bokspridningsfråga i
Folklig Kulturs förra nummer. Den kritiska
granskningen slutar med en uppmaning
till oss att meddela, att hr Hegardts
förslag inom alla tre
bokförsäljningsorganisationerna, d. v. s.
bokförläggareföreningen, bokhandlarföreningen och
bokhan-delsmedhjälpareföreningen, rönt en
enstämmig protest. Samtidigt som vi gärna
lämna detta meddelande vill vi också
lyckönska företagarna inom branschen till
en kår av anställda, som åtminstone genom
BMF visat sig tillvarataga sina
uppdragsgivares intressen på ett sätt vars like
torde sökas inom andra löntagargrupper.
Vi kan gå ännu längre: bokförläggarna
och bokhandlarna var syrliga,
bokhan-delsmedhjälpareorganet tvärargt.
Denna enstämmiga protest ■— i den
mån den nu verkligen är enstämmig —
övertygar i varje fall inte oss otn att
frågan därmed en gång för alla bör avskri-
186
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
